Göteborgsposten – 8 januari 1869, sida 2

blott en timmas förvillelse för att öfvergå från tanke till handling, från tcori till praktik. Slutligen gick det honom, som det går alla monomaner, den timma slog då alla de bisarra ideer, som fyllde hans hjerna, jäste öfver. En dag kunde han nemligen icke afhålla sig från att för baron Moser framställa en liten plan som han öfvertänkt och uppgjort.och genom hvilken han skulle kunnut bedruga ett handelshus på fem eller sexhundratusen franes. Tvenne bref och ctt telegram — och bedrägeriet hade varit verkstäldt. Och omöjligt att misslyckas, icke en misstanke att befara. Förbluffad öfver medlets enkelhet beundrade astronomen planen. Men vid närmare eftersinnande fann han det föga klokt att hos sig behålla en så sinnrik sekreterare. Också lemnade han honom följande dag en månads aflöning och gaf honom afsked, sägande: — Då man har edra anlag och är fattig, blir man antingen en beryktad tjuf eller en ansedd polisman. Välj nu sjelf. Lecoq drog sig förvirrad tillbaka, men astronomens ord gingo icke ur hans tankar. — Hvarför icke följa ett godt råd? frågade han sig sjelf. Polisen ingaf honom långt ifrån någon motvilja. Ofta hade han beundrat denna mysteriösa makt, hvars vilja förefinnes i polisprefekturen i rue Jerusalem och hvars hand är öfverallt, som man hvarken hör eller ser, men som ickedestomindre ser och hör allt. Han lockades af utsigten att blifva verktyg för denna försyn i liten skala och