Göteborgsposten – 31 december 1868, sida 2

kamratlikt. Öfver framlidne med. stud. vid Lunds universitet C. A. C. Hallonsten, hvilken i lifstiden varit högt älskad och värderad af sina kamrater, ha dessa rest ett genom sammanskott anskaffadt grasmonument å kyrkogården i Wanstad inom Lunds stift. Detsamma aftäcktes för kort tid sedan i närvaro af några den aflidnes kamrater oxh närmare umgängesvänner och ett par af dessa hade till förhöjande af stundens högtidlighet strängat sina lyror. Af de vid grafven framsagda versarne meddela vi efter Lunds W:d nedanstående, författade af stud. W. Idström: En minnets runa låt mig ännu rista Vid vännens grafvård på hans barndoms jord; Ett enket ord, tyvärr det svåra, sista, Det bittra afskedets försagda ord. Så frisk och glad han stod i brödraringen. En god kamrat, en god student som få, När dödens ängel plötsligt sänkte vingen Och bröt den bana, som vi hoppats på. Den blåa himmelen, den vänligt höga, Sin egen bild med längtan hade sett I detta klara, väoligt milda öga, Som nu förgängelsen sin gärd har gett, Och denna panna, ren och öppet buren. Som fästet fri och som en majdag klar, Den var för god att vissna med naturen, Att skrynklas här af sorg, af åldrens dar. Så lef då, broder, i den underbara, Den höga verld som blott kan anas här, Kamraters vänskap skall ditt namn bevara Och deras sorg din bästa grafvård är. Carl XII:s fest i Lappmarken. Från Jockmock berättas i Norrb.-Kur. att åtskilliga personer derstädes samlat sig för att fira hjeltekonungens minne. Det var dock inga lappar utan veritabla svenskar, som ditkommit för att bevista den s. k. Andersmessan.