Göteborgsposten – 28 december 1868, sida 2

Article Image
En vacker festlighet var i Söndags för åtta dagar sedan i Westerås anordnad af postiljoner och vaktmästare vid dervar. postkontor för postmäst. Lennmalm, som lemnar samhället, der han under många år träget och troget arbetat, och nu följes till sitt nya hem af kommunens och hela ortens tacksamhet och saknad. Hans förman, öfverstelöjtnant von Brömssen, var äfven inbjuden. Hr Joh. Nybom tolkade, å de inbjudandes vägnar, afsigten med denna vackra afskedsfest. Från Gefle skrifves d. 19 d:s, att vinterns välde ej blef långvarigt denna gång, utan att blidväder inträffat, hvarigenom snön å gatorna bortsmält, hvaremot ån fortfarande var isbelagd. Genom den mildare väderleken sattes ångaren Högbo i tillfälle att lemna bamnen samt afgå till Söderhamn, och anses det för en sällsynthet att fartyg vid denna tid på året utgått från Gefle, åtminstone på resa norrut. En utdöende folkstam. Den i Luleå utkommande tidningen Norrbottens-kuriren, hvilken meddelat en följd af uppsatser rörande förhållandena i Norrbotten, yttrar i sitt senaste nummer följande om innebyggarne i Lappmarken: Vi hafva i våra föregående uppsatser uteslutande fästat oss vid sjelfva landets karakter och tillgångar. Kanske vore det ej helt och hållet ur vägen att äfven yttra några ord om folket, huruvida i dess skaplynne ligger något hållbart framtidslöfte, eller ej. Vi batva framför oss trenne skilda folkstammar: Lappar, Finnar och Svenskar, de första hufvudsakligen nomader, de mellannämnda fastbyggande men dock hufvudsakligast närande sig med boskapsskö:sel, Je sistnämnde egentl. jordbrukande, Öfvergångsstaio bildas af Lappmarkens nybyggare, som kunna hafva alla tre folkens blod i sina ådror, en 8. k. 4kroasecring, dock för det mesta af sämre art. Hvad Lapparne beträffar, eburu de i moraliskt afseende, utan gensägelse, äro öfverlägsna sina rivaler, synes deras intelligens ej tåla vid någon högre kultur, utan blomma bäst under naturens omedelbara inflytelse, så att säga vid hennes egen barm. Likasom hos Indianerne i Amerikas urskogar, så äro sinnena hos dessa fjällbarn otroligt skärpta och deras iakttagelseförmåga underbar. Att från toppen af ett högt, vildtblickande fjäll upptäcka det mest undanskymda och genom afståndet bopkrympta föremål är för dem blott ett ögonkasts ansträngning, på samma gång som turistens blick, ehuru väpnad med tuben, förgäfves letar derefter, Intet yttre, om än aldrig så vanligt och obetydligt, undgår deras uppmärksamhet eller tappas ur deras minne. Nister du en knif, en knapp eller hvad annat som helst, skall din lappske följeslagare antingen genast märka förlusten eller, derom tillsagd, skaffa det förlorade åter, hade han ock att gå flera mil tillbaka i den stiglösa ödemarken, Ja, vi hafva hört de osannolikaste berättelser om detta folks utomordentliga förmåga af sinnligt förnimmande. Äfven föreställningsförmågan är ganska stor och mäktig af mycken utveckling. Lapparnes sägner och sånger vittna om rik inbillningskraft. Vi tro dock ej, att de kunna stiga särdeles högt inom tänkandets krets; men så hysa de ej eller den Hegelska åsigten att vara är tänka, utan den vida förnuftigare att vara är förnimma och förnimmas, helst i yttre måtto. Lägger man härtill ett barnafromt väsen, redbarhet och trohet, så har man bilden af ett i sanning älskligt folk, som ej borde få dö bort. Men flytta alprosen in i ett orangeri, och hon skall snart mista fägring och färg! Så äfven med detta folk, som förr eller senare måste gå under med civilisationens framträngande. Ett må man dock se till: Att denna undergång ej framkallas och påskyndas genom orättvisor, utan snarare fördröjes så länge som möjligt genom eftergifter från do starkares sida. Måtte ej nybyggareintresset ensamt få hviska i lagstiftarens öra och vinna medhåll i hans hjerta! Eljest kommer en stor syndaskuld att vältas på Svenska folket. Spanmålsimport. En engelsk ångare Columbia har i dessa dagar anländt till Malmö med last af 5,000 tunnor Svartahafsråg, destinerad till en dervarande större spanmålsfirma.! Köpmansgillet i Wisby, en stiftelse för dat ädla ändamSlet att nandsanarva jjaba alla

28 december 1868, sida 2

Thumbnail