Min värsta julafton. (Öfvers. fr. Engelskan). En af karlarne mumlade något som jag ej kunde förstå och pekade på mitt rykande glas. Det är en annan sak, sade hon; men gi nu beskedligt hem, John Trimbath! vi måste snart stänga. John Trimbath skrattade i stället för att se ond ut. Jag kunde ej se hans ögon, emedan han satt med ansigtet vändt ifrån mig. — En annan sak, hvaba? upprepade han ironiskt. Hon vände sig om och gick hastigt til! dörren. — Far, kom, ropade hon. Mr Trimbath här vill att ni kommer och visar ut honom; han väntar på er. Fadren måste ha stått alldeles bredvid dörren, ty hon hade knappt slutat att tala, förrän han kom in; den store skäggige skurken Trimbath satt med vidöppen mun, men ) Forts. fr. N:o 299,