Göteborg d. 28 December 1868. Julen ingick med och har sortgått under blid väderlek, men har dock icke alldeles varit i saknad af sin vinterlika karakter, ty natten till Juldagen inträffade ett lindrigt snöfall, hvarigenom gatorna blefvo litet hvitmenade, och om också hvitmeningen var obetydlig, får man dock erkänna att meningen var god. Såväl under Jul-dagen som Annandagen var vädret särdeles vackert och legio voro de, som, begagnande sig af sin gyllene frihet, befolkade promenaderna i och omkring staden. Att alla kyrkor under gudstjensterna, och isynnerhet under den så högtidliga julottan varit öfverbefolkade faller af sig sjelt. I det lilla vackra katolska kapellet var, i likhet med föregående år, särskildt för festen anordnad solooch körsång, hvilken afhördes af så många personer, som kyrkan kunde rymma. ätven teatrarne ha haft att glädja sig åt talrikt befolkade salonger. A Mindre Teatern, hvarest den mycket omtalade folkpjesen An dersson, Pettersson och Lundström, här omdöpt till Mattsson, Larsson och Sundström7 i Lördags för första gången gick öfver scenen, hade en för pjesens många komiska pointer särdeles känslig publik infunnit sig och till densammas gunstling för aftonen var synoch hörbarligen den i en ständig dimma vandrande skomakaren Sundström-Bergström ut korad. Arbetareföreningens Annandag Jul i Nya Exercishuset firade gille var äfven så talrik: besdkt som det för attonen till inträdes vinnande bestämda biljett-antalet medgaf och man hade här tillfälle observera samma okonstlade och sansade glädje, som städse utmärkt de liknande tillställningar, som inom föreningen anordnats. Den på Julaftonen vanliga anblicken a! talr ka svärmar af tiggare, hvilka denna dag ej äro så strängt efternållna af ordningsmak