Göteborgsposten – 21 december 1868, sida 1

9. Tryckt hos D. F. Bonnier. 1808 Ungerns sak icke är identisk med den österrikiskungerska monarkiens, utan stär i motsats till den — så äro vi nodsakade att redan nu uppriktigt, öppet och med största bestämdhet fästa uppmärksamheten derpå, att vi i händelse af ett krig, som måste uppstå genom en uf Preussen framkallad brytning af pragerfreden, utan dröjsmål och tvekan skulle uppfylla vår pligt, bvilken är oss tydligt föreskrifven gevom öfverenskommelsen angående försvaret af movarkiens territoriala integritet såväl som genom vårt fosterlands lifsintressen. Skulle de o!ficiösa publicisterna i Preussen vara af den mening, att detta endast är en enskild åsigt, att det inom Ungern finnes ett mäktigt parti, som icke är väl stämdt mot den nämnda öfverenskommelsen och sträfvar efter att göra Ungern till en alldeles sjelfs:ändig stat, hvarför det alls icke -kulle finnas något skäl att antaga, att detta parti skulle underlåta att begagna det tillfälle, som erbjöd six till utförande at dess planer, så måste det vara oss tillåtet göra dessa i vår oppositions tendens epekulerando politici uppmärksamma derpä, att en oppositian. som kande ha för afsigt att nå sitt mål genom andra än konstitutionela medel, alltså genom revolution eller förräderi, alldeles icke består offentligt hos oss, och att derför alla, som skulle bygga på en sådan opposition, skalie denna gång miss-äkna sig i högsta grad. Nationen har frivilligt ingått förpligtelser, och om hon nödsakas att uppfylla dem, skall hon aldrig sätta en fläck på sin åra, Vär arme heter bädanefter den österrikisk-ungerska armåen; om vi bli slagna, skal! det icke längre i historien heta, att Åden Österrikiska armeen blifvit slagen, utan att de förenade osterrikisk-ungerska armsorna blifvit det. Vi tro icke, att det i vårt sadernesland finnes, vi säga ej blott ati parti, en enda individ, som skulle till uagot pris vara hugad att samtycka till, att en fläck sittes på den ungerska krigsäran. Sedan det nu visat sig, att titulärkonungen Ferdivand at Portugal ej vill bli verklig konung af Spanien, skall den provisoriska regeringen i detta senare land hatva utsett konung Victor Emanuels syssling, den 52årige prinsen Eugene af Savoyen-Carignan, italiensk amiral och chet för konungariket Italiens nationalgarde, till kandidat till den spanska tronen, naturligtvis under den förutsättning, att cortes förklara sig för den monarkiska författningen. Prinsen af Carignan är för öfrigt likasom hans syster Maria, enligt ett dekret af 1834, arfsberättigad till den italienska tronen. Konung Victor Emanuel skall deremot hafva bestämdt vägrat att till spanjororna öfverlemna sin yngre son, prins Amadeo, hertig af Aosta. Madrids republikaner äro utom sig af vrede och harm, derför att Serrano nekat dem att få delvaga i regeringen. Det borgerliga kriget har derför börjat. Enligt uppgilt till uTimes har den omständigheten, att Cadix gifvit sig, icke det ringaste förändrat det reaktionära partiets manövrer. Medlemmar af Madrids presterskap utdela stora penningsummor, för att framkalla oroligheter. D. 13 d:s var borgargardet åter utkalladt, för att förhindra en resning bland de arbetare som användas al kommunen. Det yttersta elände råder bland de fattiga, och handeln är ytterligt förlamad. Tidningarne Discussion och Igualdad skola åtalas, derför att de uttryckt sitt gillande af upproret i Cadix. Underrättelsen om detta åtal, som strider emot den nyligen förlänade tryckfriheten, har utötfvat ett ogynsamt intryck. Stor oro råder bland carlisterna i trakten af Montblanch. En förening, som utgrenar sig genom hela Spanien, har organiserats i Madrid under markis Vilumas ordförandeskap, under söregifvande at att skydda katolicismens euhet, men i sjelfva verket för au bana väg för Don Carlos. Från Spaniens hufvudstad skritves till Times d. 12 d:s: I går atton kade den republikanska komiteens medlemmar ett möte med provisoriska regeringens president, hvarvid de begärde, att republikanerna skulle erhålla del i landet förvaltning såsom ett medel att göra slut på upproret i Cadix. Marskalk Serrano och amiral Topete svarade, att regeringen valts genom allmän omröstning och att hon derföre skulle tramträda inför cortes sådan som hon först tillsatts. De förklarade dessutom, att ingen kompromiss kunde ingås med de upproriska i Cadix, hvilka nu togo till vapen mot en regering, som förlänat dem alla borgerliga och politiska frioch rättigheter. Kronprinsen at Belgien tyckes bli bättre. I Pesth öppnades d. 14 d:s en judisk kongress. . I England väcker den underrättelsen stort uppseende, att guld påträffats vid Ricdonan Strath i Sutherland (Skotland). bet är nu endast fråga om de nya guldfältens rikhaltighet. Vid den stora jernvägsolyckan i Wales blefvo många barn boröfvade sina fäder och dermed sitt stöd. Efter anstäldt klagomål har jernvägsbolaget nu dömts att utbetala 4,350 p. sterl. Telegrammer.