Göteborgsposten – 21 december 1868, sida 1

——————— ———— H. har här visserligen gagn af sin föregående skådespelarebana, och man märker att han ej för första gången beträder tiljan, äfvensom haus vackra stamma och rena öra göra sig gällande; men med allt detta är han ännu hvarken såsom sångare eller skådespelare vuxeu denna roll, fornämligast emedan hau förr ej tycks hafva rört sig inom denna genre. Frihet och karakteristik saknas, och derjemte äro flera lägen för höga för hans röst, i synnerhet i duon (med Pietro), som borde transponeras. I sista scenen lyckades han dock röra sig mera fritt och sjelfständigt.