ekdörr, som Cecco utan ansträngning öppnade. Vi kommo in i en lång gång, och då vi voro vid ändan af den stodo vi i Vatikanen. Vi gingo lugnt vidare, förbi broderade lakejer och brokiga schweizergardister. Nere på går-f den steg en kardinal ut ur sitt tunga af förgyllningar prunkande equipage. Vi bugade oss djupt och nan välsignade oss i det han gick uppför trappan. Borta vid Villa Barberini höll en vinvagn och väntade på oss. En halftimma derefter rullade vi, i sällskap med en vingårdsman och hans familj, framåt vägen till Civita Vecchia. Vårr pass voro i ordning och dagen derefter gingo vi ombord på en fransk ångbåt som öfver Neapel gick till Palermo.