Göteborgsposten – 14 december 1868, sida 1

ER Detta yttrande förfelade ej sin sin — kan, ty få minuter derefter var salen tom och folket spriddes åt alla håll under ett missnöjdt mummel. Då jag samma afton trädde in i vår loge i Teatro dAlibert, öfverraskades jag af att se alla kikare riktade mot mig, och .af några yttranden som jag uppfångade blef det mig klart, att mitt äfventyr i Vatikanen fortplantat sig som en löpeld. Efter teatern gick jag in i Cafe Ruspoli. Der uppstod ett förläget hviskande, då man fick se mig, och oaktadt der funnos flera af mina vänner och min samiljs klienter, var det ingen som närmade sig mig. Allt detta bådade intet gedt. Då jag kom hem om aftonen, stodo mina rum toma — mina möbler, mina böcker och samlingar, allt var som bortblåst. Inne i — Av Varta fr Nin 920