Göteborgsposten – 4 december 1868, sida 3

vid en närmare undersökning visade det sig att en Person bland äskådarne af en högst klandervärd kitslighet ditstoppat en temligen stor metallskruf. Om hexmästarinnan än icke blifvit dödad af ett sådant skott, så skulle hon dock utan tvifvel blifvit ganska farligt sårad. Upprörd ofver den fara, som hotat henne, kunde hon emellertid icke fortsätta med sina trollerier utan afbröt med publikens begifvande föreställningen och afreste från Brässel. En björnhistoria. Mundus vult decipi det år uttydt, folk vill bli dragna vid näsan. Detta gamla, men alltid sanna ordspråk, har en barberare i London utom på det för alla barberare tillåtliga sättet, ända tills på sista tiden i figurlig bemärkelse exploiterat på följande, ganska inbringande sätt. Vid sidan af sin barberareaffar hade han sälven en försäljning af pomador, beredda af björnister och, hvad mera var, han ver den ende i hela den stora verldsstaden, som bevisligen sålde äkta björnister-pomada, hvilket åter hade till följd, att han hade en mycket stor afsättning. Utanför barberarens bostad var nemligen anbragt en bur, som tjenade till bostad för en vanligen iögonenfallande tam björn, hvit eller grå. Hvarje Lördags afton togs björoen ur buren och slagtades; man kunde utanför barberarens bostad sådana aftnar inifrån höra först ett väldigt brummande, derpå förfärliga tjut och jemmerskri i stor stil och slutligen en dof duns, bvarmed det blodiga dramat var till ända. Under det att derefter beredningen af den kostliga bårväxtpomadan gick för sig, sändes buren ner till en djurförsäljare vid Themsen, hvarifrån den dagen derpå återvände innehållande en ny björn, hvilken så godt som alltid var hvit, om den föregående varit grå och tvärtom. Affärerna gingo, som sagdt, ypperligt, ända tills för kort tid sedan, då man plötsligen saknade björnen utanför rakstugan, under det att samtidigt följande upplysningar banade sig väg bland publiken. Barberaren hade genska riktigt en björn, men bara en och den var hvit. Hvar åttonde dag blef han regelbundet färgad grå eller tvättad ren igen, så att han återigen erböll sin ursprungliga smutshvita fårg. Burens bortskickande skedde om aftonen och ban kom tillbaka under natten. Från detta båll kunde följaktligen inga misstankar uppstå. Men slagtningen, med den var det något annat, Den tillgick sålunda: barberaren bade Jor 3 rdr sv. pr gång engagerat en jättelik schåare, som på det mest förvillande sätt i verlden förstod att utstöta de tjut, som man så ofta på Lördagsaftnarne hört utanför hans butik. Sagde schåare föll emellertid en vacker dag på det orådet att göra strike och begära 5 rår för sina prestationer i stället för 3. Detta ville icke barberaren gå in på och så kom hemligheten i dagen. Sedan dess ha också amatörerna af äkta björnister-pomada flyttat sin handel till annat ställe.