Göteborgsposten – 2 december 1868, sida 1

Bres srån Stockholm. (Korresponden till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 29 November. I morgon skall tolfte Carls minnesstod högtidligt aftäckas. Innan jag meddelar er en kort skildring af den dagens festligheter, tillåt mig förutskicka några upplysningar. Hufvudstadens beundran för hjeltekonungen är utan tvitvel ganska stor, men det lifliga intresset för festen framträder egentligen i form af nyfikenhet. Hufvudstadens målsmän, stadsfullmäktige, kunna icke berömma sig af att hafva vidtagit någon åtgärd för att göra festdagen lyster. Uppresandet af Carl den tolftes-monumentet i hufvudstaden betrakta de med samma lugna likgiltighet som upprestes det i Norr-eller Södertolge. Lyckligtvis erfordras icke stadsfullmäktiges medverkan. Aftäckningsfesten blir i alla fall högtidlig. Redan igår afton voro alla arrangementerna på Carl XII:s-platsen färdiga. De begge läktarne som komiten låtit uppföra äro rikt och smakfullt dekorerade; den för kungl. samiljen, statsrådet och corps diplomatique är belägen till höger, den för öfriga inbjudna till venster om minnesstoden, som under aftäckningsceremonien kommer att till hälften ungefär omgifvas af sångarne, hvars antal beräknas skola uppgå till 800 å 1,000, anförda af hr Olof Strandberg. Till höger om statyn har plats blifvit anvisad för de högre elementarläroverkens ungdom, till venster för arbetareföreningen, och för alla militärkårer framför statyn. För alla dessa är en estrad uppförd. Det är sannolikt att utrymmet på estraden blir knappt; men orsaken dertill är att sångarne utgöra ett vida större antal än först uppgifvits, och troligt är att bland dessa förekommer ganska många, som hvarken vid festen eller annars äro vid röst. Det är nära 70 år sedan någon konungastaty blef gjuten i Sveriges hufvudstad, nemligen Gustaf III:s; Carl XII:s är, som bekant, både modellerad och gjuten här. Den som utfört gjutningsarbetet, hr Heroldt, tillhör en familj, som i 325 år idkat detta yrke. Stamfadren, Sebald Heroldt, var omkring år 1540 konst-, styckoch klockgjutare i Nirnberg och erhöll 1551 af kejsar Carl V vapenbref. Etthundra år derefter fanns i Närnberg sex bröder Heroldt, hvilka af kejsar Ferdinand ill erhollo vapenoch adelsbref, deri omnämnes att vid deras konstgjuteri hade så stora förbättringar i skjutvapnen åstadkommits, att de derigenom under kriget mot turkarne nedlagt stora förtjenster. At de ofvannämnda sex bröderna Heroldt stannade en qvar i Närnberg