Göteborgsposten – 19 november 1868, sida 1

På dagen jemt för tro veckor sedan gick jag vid tolftiden öfver Carl XIII:s torg. Solen sken så vänligt; det var nästan vårluft. I alln längst till höger gick en gammal man, en hög gestalt, med ädla, allvarliga, men tilllika vänliga anletsdrag; han samtalade med några barn, som lekte med en vacker engelsk fogelhund. — Några dagar derefter sjuknade den gamle mannen, visserligen icke betänkligt, men vid fyllda 77 år är hvarje sjukdom farlig. Efter några dagars förlopp tog den gamle mannen afsked af sina anhöriga, låg sedan tyst och stilla i flera dagar, som det tycktes plågfri, gaf endast korta svar då den hulda makan eller läkaren gjorde honom de nödvändigaste frågorna, angreps sedan ett par dagar af svåra plågor, hvilka dock upphörde i mån som krafterna aftogo. I Lördags meddelade alla hufvudstadens aftontidningar att excellensen frih. Stjerneld aflidit kl. 6 på morgonen. Ingen svensk har före honom vid så unga år blifvit utnämnd till minister i London. Då han mottog platsen, den han i alla afseenden med utmärkelse fyllde, var han 27 år. Ingen svensk minister hvarken före eller efter honom, har så fullständigt satt sig in i Englands alla förhållanden; men han hade också i tre år studerat vid universitetet i Edinburgh. Han egde stora klassiska studier. Efter att fullt tio år hafva fungerat som svensk-norsk minister vid Storbritanniska hofvoet lemnade han denna post och lefde såsom privat man i nio år. Då afled excellensen wWetterstedt, och dennes plats i utrikeskabinettet intogs af frih. Stjerneld. Efter vid pass två års förlopp återvände han till privatlifvet och till sina studier. Annu en gång, efter nära åtta års hvila, inkallades han 1848 återigen i statsrådet, äfven då såsom utrikesstatsminister. IIan deltog i den tidens politiska förhandlingar, vägledd af den mångåriga erfarenheten, delade konung Oscars farhågor och förhoppningar, afslöt konventionen i Malmö (1848) och kontrasignerade 1855 Novembertraktaten. Året derpå lemnade han statens tjenst för alltid och egnade sin tid åt landtbruket, ett yrke som han högt värderade. Han egde i flera år det stora herregodset Ulfåsa, sedan Hendelö, der han de senare åren tillbringade hvarje sommar och som han lemnade blott några dagar förrän han nedlades på sjuksängen. Frih. Stjerneld var en gentleman af första ordningen; en man med fina maner, ridderlig i sitt väsende, med nobel hållning, ett imponerande yttre, både förbindlig och välvillig mot alla. Fastän han ogillade förslaget om repre