Göteborgsposten – 13 november 1868, sida 1

gade sig dessa samiljers öfverhufvuden. De togo ned de kära samiljporträtterna från väggarne, och hängde i deras sälle upp gamla oljemålningar. IIusmödrarnes linneskåh slyttades till aflägsna vrår. I deras ställe ditsattes höga glasskåp med mordvapen af alla slag och åldrar, till fruntimrens och barnens förskräckelse. Det gamla Egypten framträdde, under det trefliga Thiringer-taket, och för dess osörstådda hieroglyfers skull glömde samlarne att forska vidare i de lefvande tungomål, som funnos i deras välförsedda biblioteker. I början logo de båda hustrurna öfver sina måns plötsliga vurm. Men småningom fick ångesten insteg i deras hjertan, när de annars så fredliga männen blefvo hättiga och tvistade om värdet af någon ny aqvisition, när den bleka afunden visade sig i den enes, eller skadeglädjen i den andres drag, när någon af dem vid erhållandet af en efterlängtad antiqvitet genast jublande utbrast: Ivad skall väl han der midtemot säga om detta? Trätorna blefvo allt häftigare, och förlikningarne allt sällsyntare och kortare. Det hände också, att de båda männen under häftig ordvexling sprungo upp från middagsbordet. Då slog den lätt upprörde Erik, utan att märka fruntimrens och barnens förskäckta anleten med handen i bordet, så att glas och