Göteborgsposten – 9 november 1868, sida 2

en stol. Värden och hans hustru suto med korslagda ben på disken inom en armslängd från de whiskyoch rombuteljer som oupphörligt reqvirerades. Bredvid dem slumrade en gosse, uttröttad af långt vakande. Luften var uppfylld af rök och spritångor. Golt fanns der ej, men marken var beströdd med tomma buteljer och cigarrstumpar. IIettan var förskräcklig. I alla ansigten förnams en feberaktig spänning, ederna voro otaliga. Dessa Costa Rica-bor roade sig med sitt nationalnöje på ett nationelt sätt. Vid bordet, till hvilket Jem häftigt banade sig väg, satt en gammal man och på hvar sin sida om honom två karlar med ett skurkaktigt utscende, beväpnade med knif och revolver, såsom fem sjettedelar af sällskapet voro. På bordet lågo fyra kort, omgifna af små högar at guld och silfver. Han såg ej illa ut, denne gamle man, ehuru hans stora glasögon ej väl passade honom ; likt de flesta spelare till yrket var han långsam i sina rörelser och tystlåten. Han blickade skarpt på Jem då han närmade sig och fästade derefter sina ögon nyfiket på mig, men ögonblicket derefter lutade han sig åter öfver sina kort. Banken var en riktig guldgrufva; då insatserna voro höga drog den gamle mannen alltid ett vinnande kort; då de voro