Göteborgsposten – 9 november 1868, sida 1

Onsdag, utsågs till ny direktör, efter aflidne öfverstelöjtnanten G. Ärsenius, potekaren A. F. Fahlström. Kompositören Siegsrled Saloman säges vara betänkt på utgisvandet af en bok: S:t Petersburgs musikaliska förhållanden, hvilken tros komma att kasta ett intressant: ljus öfver teaterförhållandena i Ryssland. Fru Wilhelmina Neruda-Norrman lärer enl. en tysk tidning, åter i vinter komma att företaga .en konstresa genom Tyskland, om ensam eller åtföljd af sin syster m:ll Maria Neruda omnämnes icke. Adolf Tidemand, den berömde norske målaren, hvars konstnärliga verksamhet hitintills nära nog uteslutande varit riktad på genremåleriet har nu försökt sig i det kristliga historiemåieriet och nyligen utfört ett arbete i denna konstart, hvilket vunnit lifligt erkännande af kritiken i Tyskland. Det är en altartafla, som för kort tid sedan blitvit uppsatt i Trefaldighetskyrkan i Kristiania. Norska Aftenbladet yttrar om densamma: Målningen framställer Kristi döpelse. Taflans båda stora figurer befinna sig i förgrunden: Johannes knäböjande på en mossig sten, nedanför hvilken Jordan flyter; han befinner sig sålunda högre än Kristus, som med bara fötter står på sanden uti i det grunda vattnet. I den ena handen håller Johannes sin staf, formad som ett kors och stödjer sig vid densamma. I den andra håller han ett musselskal, hvarifrån vattnet öses öfver Frälsarens hufvud. Denne står andaktsfull och allvarlig med händerna korslagda öfver det nakna bröstet. Öfver dem båda sväfvar Den Heliga Anda i dutvogestalt. Ilela mellanpartiet och bakgrunden upptages af ett klippigt landskap till en del insvept i dunkel och mörker, under det att de heliga figurerna öfverstrålas af ett klart ljus från himmelen, hvilket bildar en gloria omkring Frälsarens hufvud. Från Wenersborg skrifves i Wbgs T:g: Vi skrifva i dag den 6 November och hafva ännu att glädja oss åt ett mildt väder. Hvarthän vi blicka företer sid en liflig grönska: buskar och vissa trädslag stå ännu gröna och i trädgårdarne växa åtskilliga slags blommor och köksväxter. Från Örs pastorat på Dal förmäles, att i flera trädgårdar derstädes fruktträden blommat på nytt och att blomman efterträdts af kart, ech detta icke i enstaka fall, utan ymnigt på träden. Försök till poströfveri. Det är nu längesedan något dylikt afhördes, man att det farliga slägte som kallas poströfvare dock ej är utdödt, bevisas af följande, i Norra Hall. T:g meddelade notis: Natten mellan d. 4 och 5 d:s vid pass kl. 3 på morgonen blef iÅ mil hit om Wassered, nära Horreds lundar, posuljonen A. Andersson från Borås öfverfallen af tvenne manspersoner, hvilka legat gömda buskarne och vid postkärrans förbifart slungade en större sten mot postiljonen, hvilken dock ej träffade. I detsamma framsprang den ene karlen å vägen; men hästen och skjutsbonden blefvo emellertid så rädda af den slungade stenen, act hästen i vild fart rusade vågen rakt framåt, så att karlarne snart voro ur sigte. Hade hästen i stället kastat sig litet åt sidan, hade han störtat utför en brant, der de troligen omkommit. Nu aflopp emellertid det tillämnade poströfveriet med blotta förskräckelsen. Armeen K. M:t har under d. 30 sistl. Oktober utnämnt och förordnat vid Svea lifgarde: till underlöjtn. utexaminerade kadetten F. W. Nordenfelt; vid lilregem. husarkår: till öfverstlöjtnant och förste major, majoren i armö6en, ryttm. vid kåren J, G. Arsenius, till ryttmästare löjtn. G. A. P. Ahnström och till ss AA TT