Göteborgsposten – 24 oktober 1868, sida 2

i sjelfva verket utrymd till succession åhnd före suveränens död, men hur har det gått med anspråken från den andre intressenten i de spanska äktonskapen Vi mena hertigen af Montpensier och hans spanska brud, exdrottningens syster. De äro ett aktningsvärdt par, med en talrik familj och i öfrigt egande alla de egenskaper som kunna erfordras för tronen; men i stället för att föredragas, ha de med aversion förkastats. Bourbonernas monopol på töreträdesrätt har i sjelfva verket förändrats till ett monopol på landsflykt. ÄIntet främmande blod får beträda Filip V:s tron, hette det 1846. Endast främmande blod på Filip V:s tron, heter det 1868. Grek, dansk eller engelsman må beträda den, men icke någon Bourbon! — JIIädanefter skall det icke finnas några Pyren6er, sade en fransk monark; hädanefter skola Pyrenåerna vara oöfverstigliga, säger den spanska nationen. Hvilken ironi! Fruktan för en Coburg var ett mäktigt skäl hos den stackars Ludvig Filip, och en Coburg (titulärkonung Ferdinand af Portugal) är nu den sannolikaste tronföljaren till spanska kronan. Ar 1846 opponerade sig Ludvig Filip mycket starkt mot Portugal, såsom Englands svurne bundsförvandt, och Portugal kan måhända nu annexera konungariket Spanien. Så ändade de spanska äktenskapen, hvilka på sin tid satte så många sinnen och pennor i rörelse, spillde så mycket bläck och dref äktenskapsbrottet in i Escurial. Eftersom vi äro på talet om dynastiska planer och hemliga konspirationer inom furstekretsarne, må meddelas följande ur ett bref från Paris: xVid Rue du Faubourg Montmartre, snedt emot tidn. -La Francesredaktionsbyrå, ligger ett stort hus med vidsträckta lokaler och packrum. För ett halft år sedan befunno sig här tidningen La Situatioms tryckeri och redaktion; nu är samma lokal säte för — det hannoveranska högqvarteret. Ja, läsaren drager kanske på smilbandet och spörjer: Hvad är det för något? men det kan nu icke bli annorlunda; i denna egendom finnes allt, som tillhör ett verkligt högqvarter, naturligtvis med undantag af trupperna. Staben är installerad här; intendenturen har sina byråer; stafetter komma och gå; officerare och underofficerare lefva här och verka o. 8. v. Men armeen! hvar är den? Ja, det är svårt att säga för en oinvigd. Man kan endast berätta, hvad en hvar kan se och erfara; till det öfriga får man gissa. Det är emellertid säkert, att den s. k. hannoveranska legionen för ögonblicket räknar 1,400 man i Frankrike och att den i Hannover och på andra ställen kan med säkerhet räkna på, att vid första uppbåd växa till 10 å 12,000 man, väl försedda och utrustade med allt. Det ser litet besynnerligt ut, att något sådant kan ske och organiseras i ett vänskapligt sinnadt land; men detta hör också till en af de stora gåtor, som skola lösas vid en af de första europeiska explosionerna-k. För öfrigt skrifves från Paris, att i Måndags statsråd hölls å S:t Cloud i kejsarens närvaro. Det varade i flera timmar, och stor meningsskiljnad skall ha visat sig bland de styrande. Besluten hemlighållas ännu på det strängaste. Le beau monde ligger ännu på landet, och inga lysande soiråer eller emottagningar höras af. En stjerna, som ännu har en viss glans, har dock åter visat sig, nemligen fru Ratazui; hon har föregått de andra med att öppna sin salon, der hon tänker samla omkring sig de politiska storheter, hvilka ännu kunna erinra sig hennes behag och glömma hennes intriger. En skandinavisk bank har nu upprättats i Paris vid Rue Pelletier, snedt emot stora operan. Forne redaktören af Pays, den bekante Paiel Cassagnac har inköpt ett gods för en summa af !(, mill. fros. Ett nytt manifest väntas från drottning Isabella till det otrogna Spanien, der man nu varit nog oförsynt att taga i beslag 37 kistor fyllda med dyrbarheter, hvilka voro på jernbanan adresserade under falskt namn till drottningens intendent Onate, som bor i Pau. Innan juntan i Madrid upplöste sig, föreslog hon hos regeringen att dödsstraffet skulle upphäfvas och att en straflkoloni skulle upprättas i de afrikanska eller asiatiska besittningarne. 8 —— —