Göteborgsposten – 22 oktober 1868, sida 1

TyÅLi1dTaårS-jubileum. I Tisdags firade Carlshamn sin andra sekularfest. Den lilla etadens öden,7 som isynnerhet under de senaste 150 åren ej varit särdeles skiftesrika, skildras på följande sätt af Lunds W:d: På platsen der Carlshamn ligger var förut ett tillfölje af den goda hamnplatsen temligen freqventeradt sisklage, benämndt Bodekull. Carl XI:s förmyndare, som insågo platsens vigt såsom utskeppningsort för det sydligare Småland, beslöto redan tidigt att här anlägga en stad. Stället upphöjdes redan 1664 till stadsvärdighet, bekom 1666 namnet Carlshamn och fick 1668 särskilda stadsprivilegier. Efter att under de första åren hafva kämpat med afunden hos Ronnebyboarne, som i den nya anläggningen sågo sin undergång förhanden, blef den vid det danska kriget (1676—1679) nästan alldeles förstörd 1678. Den reste sig emellertid ånyo ur sin aska genom Carl XI:s frikostiga understöd och hade vid århundradets slut hunnit till ganska stor blomstring. Ett nytt besök af danskarne under Carl XII:s krig 1710 verkade ånyo en stagnation, men samhället repade sig åter och, oaktadt det samtidigt härjades af pesten och för öfrigt i allmänhet led afbräck af krigatillståndet, var det vid frihetstidens början åter temligen försigkommet. Fientligheten 1710 var den sista, staden hade att utstå. Genom friare och lyckligare författningar i såväl handtverkerier som handel gick det lilla samhället under frihetstiden ganska vackert framåt oaktadt många oenigheter och tvister isynnerhet med Carlskrona. Dess handel utsträcktes till de flesta Europas länder och dess präktiga, naturliga hamn och gynsamma läge gjorde det NR SR TERRAN RENEE —