Göteborgsposten – 14 oktober 1868, sida 2

Från Utlandet. Genom någon af dessa outredda naturkrafter, mot hvilka postverket så ofta måste kämpa, ha vi i dag icke erhållit några tyska eller franska tidningar, så att skörden at notiser från utlandet är, såsom det heter i länsstyrelsernas årsväxtsberättelser under medelmåttan. Den allmänna uppmärksamheten är emellertid alltjemt riktad på Spanien, i afvaktan på hvad som der skall följa, ty enhällig är den tanken, att man måste fort komma till något afgörande beslut i hänsyn till landets framtid, om icke anarki skall utbryta. Åtskilliga excesser af folket omtalas. Läsaren har redan erfarit, att Gonzalez Bravos sekreterare blifvit skjuten. En annan afskyvärd gerning utförde pöbeln i Madrid d. 4 d:s, i det den under grymma marter dödade en artilleriunderofficer, hvilken under upproret 1866 tillhört folkpartiet, men senare öfvergått till drottningens parti och sedan den tiden misstänktes för att vara en af hofvets spioner. I Sevilla har revolutionskomitön stängt samtliga klostren och prestseminarierna; Aquerra tätt intill Madrid har blifvit plundradt och nedbrändt. Folkets förbittring mot prestväldet är stor. Det känner med sig, att detta senare förslafvat detsamma, ooh då slafven märker att bojan lyftes af, ger han luft åt sitt hat mot förtryckaren. Det är derför möjligt, att den mest katolska nationen i Europa i frihetsyrselns timma skall våldsamt kasta om och blitva från mest den minst katolska. D. 8 d:s egde i Madrid en storartad demonstration rum till förmån för en fullständig religionsfrihet. Talrika skaror drogo genom gatorna med musikkårer och baner, på hvilka stod: Ned med konkordatstyrannen Rom! Lefve det fria Rom! Om aftonen voro alla gator rikt upplysta. : Så naturliga dessa utbrott å folkets sida än kunna vara, är det dock obestridligt, att de med stor lätthet kunna gå till ytterligheter och fara för landets inre lugn. Den nya regeringen har ock insett detta samt beslutat kraftigt straffa eventuela störanden af lugnet. I enlighet med detta beslut har inrikesministern utfärdat ett cirkulär, hvari han säger: Likasom det tyvärr varit nödvändigt att gripa till vapen, för att störta en regering, som missbrukade statens lagar, sålunda är det nu alldeles nödvändigt att understödja en regering, som vill föra folket till frihet och icke låta det gå under i anarki. Cirkuläret varnar dernäst mot utöfningen af folkjusticen, hvari