Göteborgsposten – 26 september 1868, sida 2

tjenare Svensson, hvilken då låg illa sjuk och d. 17 d:s afled, för att biträda i huset. Efter dödsfallet märkte hustru S. att ur boet måtte blifvit stulna åtskilliga penningar — huru mycket visste hon ej, ty hon kände ej hvad mannen lemnat efter sig i kontanter. Som hon fann att hustru Hermansson, hvilken ett par dagar förut varit alldeles pank, nu köpte sig kläder, guldringar, svampdosor och allehanda gentila saker, fattade hon misstankar mot denna. Polisen underrättades och vid anställd visitation å hustru H. befanns hon närmast bröstet ha en summa af 175 rdr, at hvilket belopp en sedel å 100 och en å 50 rdr, samt dessutom 2 specier och ett guldörhänge som tillhörde hustru Svensson. Tagen i forhör förklarade hon att hustru S. bedt henne förvara såväl penningarne som örhänget. De saker hon innehade hade hon köpt för en summa af 55 rdr, som hon erhållit af sin kusin, en sjoman vid namn Olle Olsson. Då hon uppmanades att framtaga denne liberale kusin, yttrade hon, att hon gerna skulle göra det, men till all olycka hade kusin Olle just för några dagar sedan rest till — Australien. Vid ett senare förhör berättade hon att salig Svensson på sin dödsbädd med varm hand skänkt henne penningarne såsom ett minne af honom, då han icke mera funnes till. Ingendera versionen vann dock af polisen det erkännande hon utan tvifvel ansåg att de förtjenade, tan remitterades målet till rådhusrätten.