Göteborgsposten – 24 september 1868, sida 2

ten beroende på det sjermare eller närmare läget till kommunikationslederna. Det här i landet, i jemförelse dermed rådande vanpris på dessa naturkrafter ar allom väl bekant, äfvensom hvilken mängd af dylika fall icke på något sätt tages i anspråk, utan hvilkas krafter gagnlöst uttömma sig. Det förefaller tydligt att då enahanda krafter som våra, med fördel och vinst utrikes användas till befrämjande af förädlingen af våra skeppsprodukter, så skulle en enahanda industri inom vårt eget land i samma riktning, med lika fördel kunna utöfvas. Från kommunikationslederna mera aflägsna skogar och vattenlall, hitintills obegagnade i följd af en alltför kostsam transport af den mest vanliga skogsprodukten t. ex plankor, skulle kunna göras fruktbringande om träet apterades i lätta, tunna för snickeriarbeten passande former, såsom listverk, finaste bräder till smärre packlådor, innanreden för rum, strykstickor, hvilka i utlandet kunde förses med tändsatser m. m., hvaraf allt en ordnad afsättning för framtiden är verkställbar. Af dylika anläggningar hafva vi visserligen redan några få inom landet, och en dylik är f. n. under uppförande vid vestkusten, nemligen i Uddevalla, men d ssa fåtal motsvara ingalunda ens en gryning, till denna industri, hvars dimensioner endast bestämmas af verldsbehofvet, och sålunda kunna blifva snart sagdt omätliga, om vi vända de utländska förbrukarnes uppmärksamhet deråt och genom ett noggrannt och snabbt utförande af ingående beställningar göra dessa alster ackrediterade. En ännu större betydelse än den försteämnda wåste man dock tillerkänna det bruk af vattenfall och skog, som fått sin upprinnelse genom den, i det senaste decenniet gjorda och praktiskt tillämpade uppfinningen att tillverka s. k. pappersmassa, Det torde vara tillräckligt aw omnämna huru denna industri inom Tyskland, der i jemförelse med hos oss endast få lämpliga platser finnas, hastigt utvecklat sig; huru all verldens pappersbruk börja söka att tillegna sig denna trämassa framför den dyrare, ofta svåråtkomliga lumpen; huru detta nya råämne med ända till 70 proc. kan ingå uti de bättre tillverkningarne af både tryckoch skrifpapper, och slutligen buru tydligt det är att intet land eger sådana ressurser som vårt i kraftiga vattenfall och skogar, passande för dylika anläggningar. Här framstår en förvärfskälla, hvars åder icke minskas, om ej vetenskapen upptäcker det fast otroliga af ett ännu billigare, lika användbart pappersämne Konkurrensen betyder här föga, ty alla verldsdelar stå öppna med villiga köpare för varan, och inom de industriella brancherna finnas få, som i fråga om årlig tillväxt kunna mäta sig med papperstillverkningen och papperskonsumtionen, Andamålet med denna lilla uppsats har varit, att fästa allmänna uppmärksamheten på dessa exportkällor, hvilkas uts ning icke är att befara, och hvilka affärsgrenar, en gång utvecklade, böra nångdubbla värdet af vårt lands många, hittills föga beaktade eller för föga lönande ändamål anvanda vattenfall. Det är älven glädjande att kunna omnämna, hvad vi från säker hand erfarit, att ett aktadt handelshus i Kalmar har under anläggning vid Påskallavik en fabrik för beredande af pappersmassa till export. Afven här i länet torde man snart komma att tillgodogöra sig ett hittills obegagnadt, i Göta elf i närheten af jernvågen befintligt ovanligt kraftigt vattenfall, tillhörigt herresätet Nygård, i och för en dylik sabriksanlägg. ning, hvars produkt äfven är afsedd för export. I sammanhang härmed kunna vi meddela att br Gustaf Josephsson i Stockholm innehar agenturen för Heinr. Voelter i Wärtemberg, en känd auktoritet i papperstillverkning cch uppfinnare af maskiver för beredande af pappersmassa, samt att hr Josephsson derjemte ombesörjer bvarje för en anläggning nödig förberedande åtgärd, såsom undersökning af vattensall, kostnadsförslags upprättande, produktens bortkontraberande o. 8. v. — o... u —l—C--z4b00)0