Göteborgsposten – 21 september 1868, sida 2

Från Utlandet. Den forne statsmannen och nu verksamme skriftställaren Gurzot i Paris har uti sista numret af den berömda tidskriften ÅRevue des deux Mondes skrifvit en artikel, med titeln: Erankrike och Preussen inför Europas lomstolr, hvilken redan afvaktats med nyfikenhet någon tid. Guizot är en djup tinkare och en klarsynt man. Ilans ord äro i närvarande ögonblick af betydelse, och många skola helt säkert lyssna till detsamma. Vi vilja derför här lemna en analys af artikeln. Den inledes med betraktelser öfver den oro och de bekymmer, som midt under det djupaste materiela lugn göra sig gällande öfver allt och förlama alla affärers gång. Få vi fred eller krig:? är den tråga som alla diskutera. Från franska regeringens sida saknas det icke fredliga försäkringar. Aro de uppriktigt menade eller äro de blott en diplomatisk mask? Detta spörjsmål besvarar författaren med orden: Mellan regeringen och landet kan återhållsamheten stundom vara nödvändig och berättigad, men aldrig lögn. Jag är ötvertygad om, att regeringen tänker så, som hon talar, och att bon verkligen hoppas på den fred, som bon så ofta lotvar oss. Men hvarför ha dessa löften blott så ringa verkan? Detta nya epörjsmål besvaras med en återblick på de nyare händelserna, hvarigenom författaren kommer till det resultat, att Frankrike visserligen under det andra kejsardömets tid fört trenne politiska krig, men att kejsardömet det oaktadt är freden. England önskar äfvenledes fred, under det att Tyskland deremot för ögonblicket är Europas revolutionära och krigiska element. Det heter derpå vidare: