Göteborgsposten – 21 september 1868, sida 1

nuendo på samma ton, spetsig som en iskristall, bländande som solstrålen en vinterdag, om också en smula kylig som båda, den kan stolt säga sig vara oöfvervunnen. Att hennes talang är lika glänsande då det gäller mera gedigna tonskapelser än Carnevalens halsbrytande kickeri-ki och Skrattarians sprakande musikraketer, det bevisade hennes själfulla och genomtänkta föredrag af slutarian ur Sömngångerskan. Vi behöfva knappast tillägga att den firade sångerskan efter alla sina nummer helsades med dånande bifallsyttringar och upprepade inropningar. Om än måhända mången derunder i tysthet erkände sig bländad men icke rörd af dessa beprisade, med guld uppvägda toner, fanns det dock säkerligen ingen som icke villigt erkände att Carlotta Patti i sin genre står ensam och oupphunnen. Friedrich Griitzmacher var som kompositör redan en kär bekant för hvar och en som egnat sig åt violoncellen, detta så att säga det mest sällskapliga bland alla instrumenter. Man lärde nu i honom känna den snillrike konstnär som kunnat uppträda som pretendent till den thron, hvilken ingen vågat bestiga efter Åvioloncellens konung Servais. Om ett solidt och grundligt konstnärsskap, en till fulländning bragt teknik, ett själfullt och varmt föredrag, utan att någonsin öfverskrida detta gyllene Ålagom bortom hvilket specielt på violoncellen alla dessa disharmoniska bölningar, dessa öronslitande gnisslingar och framför allt dessa sliskiga, eviga vibrationer drifva sitt spel, om allt detta, säga vi, icke berättigar till en dylik hedersplats, när skall den då bli besatt? Men den är redan besatt, ty alla dessa egenskaper finnas förenade hos den flärdlöse konstnär, som nu utan alla musikaliska jonglerier och eqvilibristiska konstgrepp spelade sig rakt in i våra hjertan, hos Friedrich Grätamacher. Låtom oss tillägga, att hans utförande af 3:ne så vidt skiljaktiga kompositioner, som Asoliques Konsert, Haydns ÅSerenad och Rubinsteins Mazurka var lika förträffligt samt också lifligt senterades af den entusiasmerade publiken. Huru mången utmärkt artist har icke vid ingången kommit af sig eller åtminstone blifvit distraherad och störd genom att bli dåligt ackompagnerad. Hr Ullman hyser för mycken aktning för de musikaliska storheter hvilkas triumftåg genom Norden han anför, för att utsätta dem för något dylikt, och han bar i hr Trencka gifvit dem en ackompagnatör med lika myckun skicklighet som artistisk smak. Specielt hnnde hans ackompagnement till slutnumret på programmet, Rubinsteins Mazurka, betecknas såsom någonting i sitt slag verkligen fulländadt. Gårdagens konsert var icke fullt så talrikt besökt som den föregående: en stor del at Första Radens konstkännare? lyste genom sin frånvaro, Patti-konserterna hade för dem redan förlorat nyhetens behag, roilå tout. Men de många åhörare som infunnit sig blefvo rikligen belönade. Mendelssohns trio i C:moll utfördes af hrr Jäell, Vieuztemps och Griitsmacher på ett sådant sätt att vi icke tveka att förklara detta nummer vara de här gifna konserternas glanspunkt, Carlotta Patti icke blott bländade utan äfven hänförde genom sitt sul ändade återgifvande af den stora arian ur Traviata, sitt sprittande föredrag af Boleron ur Les Vehres siciliennes, af Aschers för henne komp:e effektstycko La Danza och slutligen af skrattarian hvilken om möjligt gafs med ännu bättre färg än föregående dagen, Vieurtemps tjusade med sin Fantasia appassionata!, sin fantasi öfver Ziguenarvisor, kongertens slutnummer, och efter detta, flersaldiga gånger inropad, genom sitt mästerliga återgifvande af Ernsts Carneval de Venise, Jäell och Griitzmacher täflade med hvarandra i att hänföra publiken och entusiasmen var oupphörligt i stigande. Impressarion hr Ullman, de högt värderade artisterna och sviten ha med dagens snälltåg afrest till Stokholm, der första konserton i morgon gifves i La Croixk salong. Väderleken. Efter det vädret i slutet af förra veckan varit mulet och gråkallt, blef det i går klart och vackert och under gårdagen var temperaturen fullkomligt sommarlik. Träden prunka nu i vida yppigare grönska än i Juli månad och den nya gräsväxten är lika yppig som den visade sig i början af sommaren, innan den starka torkan härjat des fägring. Vådaskott. I går på e. m. inträffade den olyckshändelsen, att en ung man vid namn Oskar Palm, anställd som kontorsbiträde hos byggmäst. C. Uebel härstädes, at våda sköt ihjel sig. Den olycklige unge mannen, som endast var 19 å 20 år gammal, hade i sällskap med en minderårig gosse begifvit sig ut till Hisingsvassen för att jaga och under det han var sysselsatt med laddandet af sitt skjutvapen, en dubbelbössa, gick skottet i den ena mm Am Af Ah dad hn h r