Göteborgsposten – 18 september 1868, sida 2

ilt intresse, då, som bekant, utgifvaren åtnjuter högt anseende som en särdeles duglig man af facket och Baskede anses vara en af vårt lands bäst skötta egendomar. Egendomshandel. Rådman A. Fribergs konkursmassa har försålt 516 tomt N:o 43 med derpå befintliga åbyggnader i Sköfde till landtbruk. Joh:s Andersson i Kroppsdammen för 2,400 rdr; för omkr. 10 år sedan betaltes för samma tomtdel 6,500 rdr. Wadstena bayerska bryggeri med tillhörande byggnader, brandförsäkrade för 50,000 rdr, har nyligen å exekutiv auktion försålts till tabrikören And. Carlson i Jönköping för 36,351 rdr. Egendomen Rosendala, belägen straxt invid Husqvarna i närheten af Jönköping, inropades vid auktion d. 1 d:s af nämndemannen Joh. Johansson i Brunstorp för något öfver 64,000 rdr. Nyköpings mekaniska verkstad med åtföljande sastigheter och qvarnar m. m. har af hr Otto Goldschmidt blifvit försåld till grosshandelshuset E. Meijerson i Stockholm för 150,000 rdr. Civilingeniören C. A. Bergling har i dessa dagar till fabriksidkaren C. F. Lundström försålt sin invid Rotebro jernvägsstation belägna egendom Antuna 134 mantal, jemte gröda och inventarier, för ett pris af 72,000 rdr. Tienstledighet och reseanslag. K. M:t har beviljat underlöjtn. vid flottan O. E. 6. Norrbohm tre års tjenstledighet, för att ingå i Storbritannisk örlogstjenst och derjemte tilllagt honom ett års resestipendium med 100 L. att utbetalas, sedan han styrkt sig hafva uti berörda örlogstjenst vunnit iaträde. En jernvägsolycka, som kunnat blifva allvarsam nog, men nu lyckligtvis aflopp utan svårare följder, timade, enligt till trafikstyrelsen i Stockholm ingånget telegram, nära Sösdala station i Skåne natten till i Onsdags. Nedgående tåget stötte nemligen då på en tvärs öfver spåret utlagd rail, som kastades ur vägen, men tillsogado lokomotivet åtskilliga skador och vållade 20 minuters uppehåll, Nidigarne elterspanas och 200 rdrs belöning är utlotvad för deras upptäckande. Från Stockholm tillskrifver oss en korrespondent följande rörande första representationen på Mindre Teatern i Tisdags aftonk): Inga lofliga medel hade blifvit åsidosatta för att riktigt pigga upp publiken och reta dess nyfikenhet till förmån för Mindre Teatern. September den 15:de dagen skulle blifva en märklig dag i den dramatiska konstens historia. Ett nytt, åt de svenska och utländska sånggudinnorna helgadt tempel skulle då öppna sina portar för allmänheten — och de begge kungliga teatrarne skulle skakas i sina grundvalar. Redan i Måndags förmiddag vid 11-tiden voro alla biljetter till Mindre Teaterns första representation utsålda. Underrättelsen härom gjorde mig förtviflad. Jag sökte trösta mig dermed att möjligen någon spekulant funnes i Mindre Teaterns papper, d. v. s.i biljetter, och att kanske en biljett åtminstone skulle kunna fås, ehuru till fördubbladt pris. I Måndags afton anställdes en generalrepetition; — men den fick endast bevistas af de patenterade dramatiska förståsigpåarne, icke af plebs — alltså icke af er korrespondent. Denna repetition hade räckt till midnatt, och morgonen derpå var det omöjligt att afpressa konstkännarne ett ord om repetitionen; de betraktade sig förmodligen såsom jurymän, hvilka aflagt tysthetslöfte. Nyfikenheten växte med hvarje timma. dan utanför porten till det nya Theliatemplet. Eno medborgare kom mig till mötes, och jag sporde honom ödmjukt: Kanske herrn har en biljett att afläta? — Åja, kommer an på hvad herru vill betala. — -Ervilja är min Jag, svarade jag ödmjukt men otåligt. Får gå för tre riksdalor, sade han och visade mig en biljett. Väal dyrt, tyckte jag. — Rampris. svarade ban lakoniskt och gjorde min af att återförflytta biljetten ger i fickan. Hälll... se här ...5, sade jag och den efterlängtade biljetten blef min. Jag var nu lugn och lycklig och brådskade ej att intaga min plats. Den befanns i ordets hela bemärkelse upphöjd. Jag satt så nära taket som möjligt; mina grannar hade kommit före mig, de hade redan avtagit en hög färg; efter en half timmas förlopp befann jag mig i samma transpiration som i ett romerskt bad före den angenäma askylningen. Salongen är onekligen ganska smakfull. Hr Ahlgrensson bar af den gjort allt hvad göras kan; men man får ej begåra att han skall hafva åstadkommit det omöjliga, ehuru hang vänner sagt, att bans så gjort. Våännerna äro i gin välmening oftast ens värsta fiender. Scenen är likaledes täck, dekorationerna — af Ahlgrensson, vare det nog sagdt. Södermans ouvertyr uppepelades; jag tror bestämdt att den skall taga sig väl ut, när orkestern längre fram blir förtrolig med den. Den applåderades — ty publiken var genomtiängd af värma. Jolins tre-aktskomedi: Min hustru vill ha roligt gick öfver tiljan. Bevare mig Gad ifrån att gå konstkännarnes dom i förväg! Jag applåderade för att göra som de andra. Men — hade lilla frun roligt, så var hon åtminstone icke bortskämd på nöjen. På den stora affischen hade Jolins pjes tryckts med sverta bokstäfver, hr Richard Gustafssons enaktspjos Lefve konkurrensen med röda bokstäfver, antagligen för att antyda att den är röd alltigenom. x) Genom förbiseende vid tidningens ombrytning igår bade osvans äende bref blifvit sålunda stympadt, att endast dess förra bälft inkom i tidningen. Vi meddela derföre nu bresvet i sin helhet, anhållande hos våra läsare om ursäkt för det begångna felet. Red. Ändtligen slog klockan 6 i går afton. Jag stod re-. A A AA — ?2 jr