Göteborgsposten – 17 september 1868, sida 2

Rättegångsoch Polissaker. Göta Art.-reg tes krigsrätt. Fortsatt ransakmng hölls i går inför den nedsatta krigsråttev, ang-ende de öfvervåld som d. 15 och 16 sistl. Augusti begingos dels å exercisheden, dels i Albostaden af artillerister och husarer. Vid förra ransakningen hördes blott målsegare, och deras berättelser ofverensstämde i det närmaste med dem som de förat vid poliskammaren afgifvit och hvilka vi i sinom tid refererat. Vi inskränka oss derföre till att hänvisa till dessa referater, något som vi äfven i allmänhet göra beträffande vittnesuppgifterna; dock tillägga vi här nedan en och annan omständighet såsom tjenande till att komplettera hvad som förut meddesats. Till en början må nämnas att artilleristen Brun låtit afraka sina mustascher och derefter låtit sitt skägg utväxa. Om detta var för att göra sig oigenkänlig för dem som under ransakningen möjligen skulle kunna känna igen honom, vilja vi naturligtvis låta vara osagdt. Han vidhöll för öfrigt sina vid sista polisförhöret gjorda erkännanden, men förnekade att ha varit inne och slagits med i huset N:o 104 i Albostaden, liksom att han varit en af ledarne för tumultet å exercisheden d. 16 Aug. Han medgaf att ban varit klädd i hvita byxor vid hemgången i Albostaden (man hade nemligen iakttagit att en af dem som inträngt i nämnde hus haft dylika, liksom att blott en person haft sådana). Han medgaf äfven att han ej sett någon annan vara iklädd dylika byxor. Ärtilleristen Flod förnekade, liksom förut, att han varit med i Albostaden och sade att han icke ens varit der sedan i julas. Flod var för resten stursk i ton och hållning, så att han, oberäknadt hvad han eljest möjligen kan ha förtjenat, synes väl behöfva en liten extrajudiciel uppmuntran till höflighet. Hustru Andersson förklarade sig, liksom förut, vilja taga på sin ed att det var husaren Lagergren som hon sett inne i N:o 104 och hvilken hon bedt skona hennes mans lif. Lagergren förklarade att han ej efter kl. 9, 40 denna afton varit ute ur husarkasernen. Vi omnämna här att husaren Wahlberg sedermera under ransakningen tog på sin ed att hvarken Lagergren eller Hedenskog varit med bland våldsverkarne. ö Muraren Edv. Larsson hade sett en person med hvita byxor och epäletter i dörren till mureriarbetaren Ljungbergs kök. Flod framträddde nu opåkalladt och förklarade i sin vanliga ton att der funnits flera i sällskapet som hade hvita byxor. — Men du har ju sagt att du sjelf icke var med der, anmärkte auditör Lindberg som ledde ransakningen. Flod, som märkte att hans oförskämdhet förledt honom att begå en dumhet, tillade: Ja det fanns flera personer i hvita byxor då jag gick förbi dem i ailen, vid hr Oscar Dicksons. Brun å sin sida förklarade nu att han ej med bestämdhet kunde säga, att det icke fanns flera personer i hvita byxor bland sällskapet, enär det var mörkt på qvällen (!). En lång historia framställdes af artilleristen Bergman om att nyssnämnde vittne, Edvard Larsson, skulle varit den som anförde de civila då dessa marknadsdagen på aftonen till ett antal al 50 personer gåfvo artilleristerna stryk. De andra tilltalade nekade att ha kännt till denna historia eller att ha varit drifva af bämndbegär mot Edv. Larsson, som var dem obekant. Då det ej tjenar något till att upprepa historien om hemgången i Albostaden, om alla de hugg, man skullo nästan kunna kalla det dråphugg, som af de allierade krigsmännen utdelades, om de nödrop som från olika håll nördes, eller omnämna huruledes förstugan i huset N:o 104 var blodbestänkt långt uppåt trapporna till andra våningen, — inskränka vi oss