Göteborgsposten – 14 september 1868, sida 1

ff UCÅn4 HUB De Be DUHLCYT. 2 — —4 ——————— färd häremellan och IIull. Berättelsen lyder sålunda: TLTill reskamrater fick jag ej färre, än femhundra emigranter, hvilka dock ej kunde betraktas som passsgerare i högre mening, än kreatu-, om man neml. fåster sig vid det sätt, hvarpå dessa armi menniskor bgerades och behandlades. Da instufvades lager på lager, i lastrummet, hvarest den högsta grad af osundbot uppkom. Liften dernere blef qväfvande het och öfvermättad af duntter. Snystande mödrar, skriande dibarn, bräcklica gubbar och tärda yngligagestalter lågo der om hvarandra, flär hördes svordomar och der psalmer, Ilar spelades vivl, klingades med glas och trumfades med kortlappar; der ljödo euckar och böner, allt i skärande missljud. En Tidemans pensel skulle här hafva fått rikt stoff till både rörande och gripande taflor. När ankaret lättades och fartyget sattes i gång, företedde de på däcket församlade emigranternas uppförande den mest hjertslitande anblick. De flesta lutade sig mot relingen med de förgritna ögonen likasom fastnaglade vid strandens klippor, säsom ville de på detta sätt draga fos:erjorden med sig öfver det vida, vida hafvet, Det låg något i dessa blickar, som kom mitt hjertas alla källor att koka och fylla ögat med sjudande dagg. En saligen doendes afskedsblick är all:id vacker; men i en emigrants sista ögonkast på fädernekusten måste alttid ligga något hopplöst, som gränsar till förtviflan. 1 denna stund uppvakoade den qvåla kärleken, kärleken till den fattiga moder, som de öfvergålvo; och mången — jag såg det — ångrade nu, om ock blott för ett ögonblick, sitt missnöje, sitt knot och sin bränvande lust efter ett opröfvadt nytt. Fosterjordens grå klippor försvunno. Haru få af de femhundra skola väl återse dem! På qvällen höll en baptistpredikant bibelförklaring och bön, som under högtidlig tystnad afhördes af såväl lastdjuren4 (såsom ezigranterna af sjömännen benämndes) som akterdackspassagerarna. IIvilkeno sublim stuod! Solens röda ski!va rullade utmed himlaranden och kastade långa, aallrande strålar öfver hafvets omä-liga spegel. Bruset vid etäfven var det enda, man hörde, utom predikantens vibrerande stämma, som lyste frid öfver detta lyssnande folk och dess äfventyrliga företag. En predikan på hafvet är mäktig; och fast orden voro enfaldiga och utförandet bristfälligt, såg jag intet öga, som ej badade i tärar. Portonedsättning. Portot för bref till och från Schweitz via Preus:en har från början af innev. månad blifvit nedsatt till 49 öre för betalda och 70 öre för obetalda bref. Hemsändande af sjömän. K. M:t har tillåtit, att kgs blshde i Göteborgs och Bohuslän må årligen af allmänna medel använda ett belopp af högst 200 rdr för hemsändande af svenska, utom länet hemmahörande sjömän, som af vederbörande konsul måst till riket hemsändas och anlända till Göteborg eller annan ort af länet; dock ekola vederbörliga åtgärder för hvarje gång af kgs bfude vidtagas för beloppens återtående af vederbörande redare eller fattigvårdssamhälle. Kyrkomötet. Vid sammanträde sistl. Lördags f. m. förrättades först val till ytterligare ett tillfälligt utskott för behandling af väckta motiorer rör. omarbetning af katekesen, psalmboken m. m., och utföll valet sålunda: Ledamöter: prestliga: domprosten Torön (med 43 röster, biskop Butsch (37) och biskop Björling (20); lekmanna: hrr Carlsson (40), Waldenström (38) och Lidbolm (28). Suppleanter : prestliga: d:r Landgren (37), d:r Widen (37) och biskop Björck (23); lekmanna: hrr Torpadie (42), frih. Hierta (37) och af Sandeberg (26). — Till utskottets ordförande valdes biskop Butsch och till v. ordf. biskop Björling. Ett antal af 16 nya motioner afgåfvos, af hvilka en af biskop Björling och en af rådman Björck rörande omarbetning af 1686 års kyrkolag, samt tvenne af lektor Waldenström: om berättigande för konsistorierna att afsätta prestman som utsj; rider villomeningar och om rättighet för prest att vägra lysning till nytt äkten-kap för person, hvars föregående äktenskap blikvit upplöst på annat sätt än genom döden (). På hemställan af grefve Hamilton beslöts, att till åhörareplatser uppåta de ötversta bänkraderna inom sessionsrummet. Dessa platser blifva dock endast tillgängliga för ledamöter af statsrådet och riksdagen samt för prester, så väl inom som utom hufvudstaden, hvilka önska närvara vid öfverläggningarna, Det första utskottsbetänkandet inkom i Lördags till kyrkomötet och rörde indragning af de återstående prebendepastoraten. Utskottet hade afstyrkt bifall till riksdagens anhållan om denna indragning och antört som skäl att den teologisko läraren i händelse af en sådan indragning skulle kunna satta sin ståndpunkt utauför kyrkans tro och vid sin vetenskapliga verksamhet röra sig i en mot densamma fientlig riktning. Reservationer mot utskottsbotänkandet äro afgilna af hrr Ribbing och A. W. Björck. Dådssall. Generallöjtnanten Carl Fredrik Akrell af.od sist. Fredag i hufvudsta