Från Utlandet. Qvinnorna äro sedan någon tid i liflig rörelse. I Amerika, i England, i Frankrike höja de upprorsfanan mot det starka könet. Mistress Stanton och hennes löjtnantska, miss Susann Antony, genomresa Förenta Staterna från ena hafvet till det andra, predikande från station till station borgerlig och politisk jemnvigt mellan båda könen. En tidning med titeln The Revolution, tör hvilken miss Susann är hutvudredaktör, har till uppdrag att utveckla den nya läran och låta henne intränga på områden, för hvilka talarinnornas vältaliga ord hittills varit stängda. Ej nog härmed: rörelsens ledare äro äfven upptagna med att tillämpa sin teori i verkligheten. En af dess förnämsta förkämpar, mistress Francis Lord Bond, uppställde sig, såsom bekant, som kandidat till gesandtplatsen i England, under det att den outtröttliga miss Susann ingick till konventet i Chicago med en petition, i hvilken hon begärde att tå inför församlingen försvara qvinnans rätt att deltaga i den allmänna omröstningen. Detta dubbla försök rönte dock en medelmåttig framgång. Oaktadt flera kongressmedlemmars understöd blef sir Reverdy Johnson föredragen mistress bond, och hvad miss Susannes petition angår, så hänvi-ades den under ett gapskratt till vederbörande utskott. Men skrattar bäst den, som skrattar sist. Tyvärr hängifva sig de amer kanska qvinnorna åt exentriciteter, hvilka snarare kunna lågga hinder i vägen för, än befrämja denna moderna rörelse. Så t. ex. berättas, att en del qvinnor i Chicago i anledning deraf att det i denna stat befintliga Sällskap till vetenskapens befrämjande måst upplösa sig, kommit till den slutsats, att männen i allmänhet äro ur stånd att regera eller styra och alt tiden fordrar det qvinnorna taga regeringstömmarne i hand. I följd häraf har en qvinnoklubb bildats, hvars medlemmar måste, innan de upptagas i deusamma, abgå följande ed: Vi, Amerikas folk och innevånare, förena oss för att understödja ett nytt regimente af kyrka och stat — en sammanfattad teokratiskRADAR ETRAEEASAAAAAE RA LAR 2