Göteborgsposten – 8 september 1868, sida 1

23 liga belåtenhet med barnens raska, tydliga och bestämda svar. Derefter afsjöngo barnen folksången. Kronprinsen af Danmark, prinsessan Lovisas trolofvade, anlände, som i gårdagens N:o omnämndes, till Stockholm i kunglig vagn med ordinarie snälltåget förl. Lördags afton kl. 1 qv. till 7. Konungen och prms August hade farit honom till mötes till Södertelje. På perrongen mottogs han af Svea lifgardes öfverste, frih. Leijonhufvud, och officerskår i paraduniform. Konungen föreställde dessa officerare för deras hedersöfverste, som tog dem hvar efter annan i hand. Å perrongen hade älven riksmarskalken grefve Sparre infunnit sig, äfvensom ordningens civila och militära upprätthällaro i hufvudstaden m. fl. Utantör stationshuset var uppstäldt Svea lifgardes grenadierkompani och dess musikkår, anförd af direktör Rosbeck, spelade danska folksången Koog Christian stod vid höien Mast då kronprinsen trädde utur vestibulen. En stor solkmassa var samlad på bangården, och från den hördes hurrarop. Götgatan, Carl Johans torg, Skeppsbron, Norrbro och Drottninggatan voro rikt garnerade med åskådare, under det att konungen med kronprinsen till venster om sig (samt en civil och en militär dansk herre på baksätet) åkte i fyrspänd vagn direkt ut till Ulriksdal. Konungen gaf i Söndags på Ulriksdal middag för sin höge gäst. Det vackra vädret och begäret att få skåda den furstlige fästmannen hade dit utlockat en stor mängd lustresande från hufvudstaden. Som i går skulle jemväl middag gifvas å Ulriksdal, hvarefter den af drottningen och prinsessan Lovisa broderade nya fanan kommer att af kronprinsen ölverlemnas till Svea lifgarde, hvars lifkompani och musikkår blifvit för sådant ändamål kommenderade till Ulriksdal. Om Onsdag tros uppvisning af samma reg:te komma att ega rum. I morgon Onsdag lärer den k. familjen jemte kronprinsen af Danmark bevista representationen å k. stora teatern, nvarvid operan eFriskytten kommer att uppföras med fru Stenhammar i Agathas parti. Danska tidningar uppgilva att kronprins Fredrik ämnar uppehålla sig hos vår konungafamilj till slutet af September månad. Han uppvaktas under resan af kapt. Lund. Dödsfall inom tidningspressen. Mar. strandsluften, uppskattad för sina för helsan välgörande egenskaper lika mycket som det klara salta vatten, som bryter sina vågor mot den af tusentals sjuklingar sökta lilla öns stränder, tyckes ingalunda vara passande för tidningspressens alster. Det var ej så länge sedan vi hade den sorgliga pligten att notificera Marstrands Tidning sorgliga hädangång; men kort derpå förunnades oss glädjen få meddela, att å den aflidnes graf uppväxt en efterträdare, ÅMarstrandsPosten hvilken lofvade att icke blott fylla det uppkomna tomrummet, utan älven att öfverträffa sin föregångare i utmärkta egenskaper. Men äfven Marstrands-Postens dagar voro räknade. Genom ökade utgifter, utan några deremot svarande inkomster och då inom Marstrands samhälle i stället för den påräknade uppmuntran mångon ofta nog ansett sig uppfyllt allan rättfärdighet genom att då och då lösa ett nummer af tidningon, har red. sett sig föranlåten att upphöra med utgifvandet af tidningen och sålunda har den andra i ordningen af Marstrands offentliga organer med det i Lördags utgifna numret nedstigit i sin (för prenumeranterne) för tidigt öppnade graf. Tidskrifter. Innevarande årgångs femte häfte al Svensk Litteratur-Iidskrift, utgifven at C. R. Nyblom har kommit oss till handa. Detsamma innehåller forts. af den just nu så tidsenliga och orienterande uppsatsen: Det svenska bibelöfversättningsarbetet af Artur Hazelius. Det nu församlade kyrkomötet skall, såsom bekant, komma att yttra sig angående bibelkommissionens öfversältning af Nya Testamentet. Denna öfversättning skärskådas i här föreliggande uppsats med kritisk skärpa, men på samma gång moderat hållning. Förf. behandlar först kommissionens ställning till textkritiken, i afseende på hvilken han rättvisligen strängt tadlar kommissionen, derför att den t. ex. behållit qvar de nu allmänt och på fullt giltiga skal för insmugglade förklarade orden i 7:de och 8:de verserna i Johannes första brefs 5:te kapitel: ÅTy tre äro som vittna i himmelen, Fadren, Ordet och then Helge Ande; och the tre äro ett, och try —