Göteborgsposten – 28 augusti 1868, sida 3

hannoveransk och slesvigholsteinsk, en hessisk och nassauisk och frankfurter evangelisk landskyrka, för hvilka de preussiska lagarne om den preussiska landskyrkan icke gälla och hvilka derför enl. par. 15 äro berättigade till sjelfständig förvaltning. Dergenom är dock regeringen beröfvad antagandet af en enda landskyrka och derför vill hon nu genom kultusministern söka att få de annexerade ländernas landskyrkor in under den i och för sig mycket reaktionära preussiska Jandseller statskyrkan. Häremot uppresa sig nu de liberala i Preussen, Frågan gäller närmast fristaden Franksurt, som i afseende på kyrkans förvaltning har frisinnade lagar, såsom t. ex. bestämmelsen, att presbyterierna få fritt förvalta sina kyrkor, skolor och stiftelser samt föreslå presterna, hvilka pröfvas af församlingarne och ordineras af konsistoriet. Det är naturligt, att regeringen ej tycker om sådana friheter, hvilka skapa ett liberalt och någorlunda sjelftändigt presterskap, hvarför hon sträfvar att komma ät dessa friheter. Der hon eller de s. k. kongl. konsistorierna hafva prestvalen i sina händer, der, såsom en tysk tidning uttrycker sig, blommar hveten för partiet Ilengstenberg, Knak et konsorter, hvilka predika den for hvarje regering så smickrande läran om blind lydnad mot ölverheten, som är af Gudi, i den förväntan att de derför kunna vara sina församlingars herrar och ej allenast deras tjenare. Frankfurtarne inse faran häraf och motsätta sig regeringens planer, dertill uppmuntrade af de preussiska liberala, hvilka hoppas att kunna tvinga regeringen till att hålla grundlagen i dess anda. Grefve Bismarck, som, enl hvad telegram berättat, gjort ett fall från hästen, har deraf ej lidit någon men. I Frankrike, men isynnerhet i Paris, sysselsätter man sig mycket med ett nytt val tlll den lagstiftande församlingen, hvilket skall försiggå d. 13:de och 14:de September i Varkretsen nära Toulon, hvarest skall väljas en deputerad i st. f. den på sin tid så mycket omtalade Kerveguen, som i förlidea månad afled i Spanien. Det dekret, genom hvilket valmännen sammankallas, står i Moniteur för d. 20 d:s. De oppositionella tidningarne mena, att regeringen visat så stor brådska med detta vals utskrifvande, för att skaffa sig upprättelse för nederlaget i Juradepartementet, der regeringskandidaten som bekant blet slagen ur! brädet af den för sitt republikanska sinnelag bekanta advokaten Grövy. Oppositionens kandidat är advokaten Philis i Paris. Moniteur meddelar äfvenledes ett dekret, genom hvilket valmännen i departementerna Nieve och Mosel inkallas till d. 19:de och 20:de September, för att välja tvenne deputerade. Oppositionens kandidater äro: Gambon, en aktad medlem af det republikanska partiet, och Seinguerlet, som skritver artiklar om Tyskland i ÅAvenir National och är en varm vän af den sydtyska demokratien. Till kejsaren väntas i Biarritz gesandterna vid österrikiska och preussiska hofvet, hertig de Grammont och Benedetti. På krigsministerns uttryckliga befallning insläppas numera i krigsministeriet endast sådana personer, som der ha anställning. Från denna bestämmelse äro ej ens generaler och ötverstar undantagna. Ett rykte har angifvit, att den forne kejsarens af Mexico nevö, Iturbide, skulle ha ett kafe i Paris. Detta är ej grundadt. Deremot finnes i Courbevoie en Iturbde, kejsarens son, hvilken anställer offentliga baler. Den nya valperioden i England stundar. Valen skola ega rum i slutet af November; men partierna skola naturligtvis dessförinnan anstränga alla krafter, för att skaffa popularitet åt sina resp. kandidater. Ett rörligt, agiterande lif kan derför väntas i England, hvarest valkampen genom den mera demokratiska valbasis kommer att erhålla större utsträckning. Engineer innehåller ett officielt meddelande om det engelska jernvägsväsendet, hvarat man får en intressant öfversigt af den omätliga tillökningen i den engelska jernvägstrafiken. 1854 hade England 6,114 miles jernväg, 1866 hade siffran stigit till 9,701 mil. Banorna i Skotland och på Irland ha tillökts i samma proportion och hafva från 1854 till 1866 stigit srån 7,686 till 13,854 mil. Anläggningskapitalet hade vuxit från 273 till 482 mill. p. sterl. Persontrafiken hade under dessa 12 åren tilltagit så, att passagerarnes antal vuxit från 92.346,149 till 238,214,329 persener. Inkomsterna stego under samma tid i medeltal från 2,346 till 2,754 pund pr mil. Den samlade nettoinkomsten steg tr. 11,009,519 till 19,352,681 p. sterl., och drittomkostnaderna från 9,206,205 pund till 18,811,673. I England har rest sig en häftig storm mot några jernvägar, hvilka höjt sin taxa. Man har föreslagit bildandet af en jernvägs-x reformliga, och en sådan tyckes äfven skola komma att förverkligas. Man tyckes ha lust att komma öfverens om, att endast i yttersta