Göteborgsposten – 26 augusti 1868, sida 1

ton anledning till ett uttalande i öfverhuset, under det hr Straddles bragte frågan på tal i underhuset; men i trots af allt prat, blef dock slutet af det hela att Auripore blef annekteradt, och att Desmond herrskade kraftigare och visare i rajahens palats, eller rättare i ett ännu präktigare palats utanför det. Han var mycket lycklig under sio regeringstid; han qväfde upproret, han förde krig och gjorde eröfringar, han annekterade flera stater, han hade rivaler och fiender, men han satt fast och orygglig i sia herrskarborg och folket darrade vid hans blotta namn. Och nu kommer en annan del af min historia, och den är ritt förunderlig. Det var en natt i Juni, en natt Bom följt på en ovanligt het dag. Vinden blåste het och tryckande, som om den kommit från en smältugn; guvernörens sängkammar förde ut till en veranda; en skiltvakt gick fram och tillbaka nere i trädgården under fönstren, och Punkahwallahen ) drog i sitt snöre med maskiumessig noggrannhet på sin plats nära fönstret. Plötsligt vaknade guvernören — Gud vet hvarför. Det var i rättan tid. Vid sidan af hans säng stod en gestalt, svartklädd och med betäckt hufvud. Innan han kunde tala smällde en pistol, hvilken hölls så tält intill hans hufvud att ögonbrynen sveddes; men i samma nu var han på benen och störtade på lönnmördaren, från hvilken han ryckte en dolk. Ett fruktansvärdt sla sträckte honom derefter till golfvet; men bullret hade väckt ) Tjenaren som om natten sätter den stora slaktokärmen öfs ver sängen i rörelse,