Göteborgsposten – 25 augusti 1868, sida 1

från landtbruksmötet i Stockholm, köpte och exporterade af slagtaremästare A. v. Reis härstädes. Det torde förtjena nämnas att flertalet af dessa, synnerligen de yngre oxarne och qvigorna, ansågos som den bästa varan bland den dagen torgförda 3,710 st. De ansågos mycket likna skotska korthornsracen, och flere köpare ville ej tro på att de voro födda och uppsödda i Sverige, bvarifrån man hittills antagit att intet annat än sämsta varan kan komma. Tillfölje af de bättrado utsigterna för bete ha smörpriserna något vikit. Svensk vara i god kondition torde dock vara värd 105 å 110 sh. Ost fortsar att ha god afgång till oförändrade priser eller 56 å 68 sh. st. Eldsvåda. I Tisdags ödelades genom vådeld torparen Johannes Olssons vid Skorpedal i Lycke socken på Inland sammanbyggda manoch ladugårdshus, dervid inbergad, otröskad gröda, lösören m. m. jemväl blefvo lågornas rof. Torparens 80-ärige sader, som var sängliggande, höll på att blifva innebränd, och redan hade elden nått den gamles hår och skägg, då han räddades undan den hemska död, som förestod honom. Den nedbrända egendomen var lågt försäkrad, och de brandskadade befinna sig derföre i stor nöd. I Marstrand har börjats insamling för de arma varelserna (familjen bestod, törutom den åldrige farfadren, af man, hustru och trenre barn, af hvilka det äldsta endast är 5 år gammalt) och lista för bidragens antecknande är utlagd å stadens boktryckeri. Medalj. Tullvaktmäst. Olof Ericsson, hvilken i 34 år varit anställd i tullverkets tjenst och sedan början af år 1843 innehaft tjenst som vaktmästare vid Distriktchefsembetet i vestra tulldistriktet, med skyldighet att jemväl betjena vid Tulluppbördskontoret härstädes, och som urder denna långa tjenstetid städse utmärkt sig genom exemplarisk noggrannhet och yålitlighet, redligt och niuskt tullgjort sina tjensteåligganden samt derjem:e i sitt enskilda Lf gjort sig aktad och värderad, har af K. M:t tilldelats en belöningsmedalj i sillver af 8:de storleken med inskrift: För nit och redlighet i rikets tjenst, att i högblått band med gula kanter bäras på bröstet.