Göteborgsposten – 25 augusti 1868, sida 1

det lyckligt för honom, att det ej är en hr Desmond till hands för att gripa in i sakernas gång. Kort och godt, mina herrar, då den unge rajahen kallades till thronen, uppstod det oroligheter i riket. Upproriska adelsmän satte sig upp emot rajalYen eller kifvades inbördes, och tillståndet i Auripore hotade att störa freden i det tillstötande britiska territoriet. Auripore var en välmående stat och hade under en lång tid ådragit sig ostindiska kompaniets uppmärksamhet. Det skickades en officer till Auripore för att gifva rajahen sina råd med afseende på det laglösa tillstånd som rådde. Ljudet från en af rivalernas kanoner hade drifvit rajahen från sitt jagtslott till hufvudstadons skydd. Ralahen frågade hvad han skulle göra. Det var några som sade honom, att hans fiender på åtskilliga sätt blifvit understödda af dem som nu erbjödo honom säkerhet, ifall han ville underteckna en traktat. Traktaten blef undertecknad och en imponerande massa britiska soldater och sepoys öfversvämmade landet. Till guvernör i Auripore blef emellertid hr Desmond utnämnd, och landet kände snart hans jornhand. Likväl fortforo intrigerna innanför palatsets murar och oroligheterna utanför. Skatterna kunde ej bli uttagna då den upproriska befolkningen nekade att betala dem, och finanserna kommo i allt större och större oordning. RajalYen sökte att slippa guvernörens piminnelser och varningar genom att sluta sig inne i sin seralj, men naturligtvis förgäfves. — Det är min pligt att underrätta ers furstliga höghet om de grofva löftesbrott som egt rum, skref hr Deg