djerfva manöver gifvit sin popularitet i Paris en hård knäck. I en artikel i den nya tidniagen ÅLe Gaulois, undertecknad Fugåne Tarbå (förut medarbetare i Figaro, samt en af de fransyska journalister som i fjol besökte Danmark och Sverige och äfven hedrade vår stad med ett besök) läses följande, hvaruti det sötsura temligen tydligt framskymtar: M:II Nilsson och hr Faure hafva haft samma framgång som sis:l. vår bär i Paris och till och med i högre grad. Blommor och kransar hafva firat la Divas återkomst; måhända att en tur till Eaglar d bar samma verkan på eu sångerska som en tur til Indien på Bordoauxvinerna, att de vinna på resan öfver hasvet. Hvad mig beträffar, så vågar jag på att säga min mening, att Nilsson är ett underbart instrument, hvars mekanik går på rubiner, på diamanter, på stjernor, om man så behagar, men jag har ej kunnat finna att bon är annat än ett instrument. Dot år mig omöjligt att fiuna den minsta själfollhet under denna maskering och i detta spel. Jag har ofta frågat mig hvad mill Nilsson kan tänka på, då bon synes drömma om att vara älskad af prinsen af Danmark. Mus kkritikern Feyrnet ij e Temps går ännu mera bröstgänges till väga och understödes i sitt uttalande af Figaro. Hr Feyrnet frågar sålunda: eMånne m:ll Nilsson genom utförandet af den stackars Ophelias roll sjelf möjligen har blifvit sjollig? Jag skulle för hennes skull nästan önska det. Helt ung debuterade hon för fyra år sedan på Thöåtre Lyriqve; hennes röst är ren, hennes utseende Ika som hennes sång har en egen doft (ure saveur), bvarigenom hon vinner publiken. Hon hyllades och blef adopterad. Från Lyrique öfvergår hon till operan, Hennes framgång blir en triumt. I denna triumf har sångerskans förtjenst ena balfparten, modet den andra. Man har i fem år uppstegrat sin passion för en brunett diva; man vill ou ha ombyte i färr, och passionerar sig för en blondin. Och ef-er fyra månader är m:ll Nilsson, otacksam mot den frans! a publiken, som hon har att tacka för sitt rennomm och sin fortune, färdig att göra sin creverenc för den: a publik, om man icke vill betala henne dubbelt 4 mycket som men någonsin betalt Falcon, Sonntag, Grisi, Malibran, madame Damorcau, madame Viardot, madame Stoltz. alla dessa stora sångerskor, hvilka hon dock är så underlägsen. Må hon taga sig till vara; man kan lätt komma att säga: hon vill endast göra affärer med sin talang (ce nåtait guune commercante de talent); det är skada, Må m:ll Nilsson taga denna lilla anmärkning ad notam; det skall blifva till hennes egen fördel, om det ännu är td dertill. Ny Illustrerad Tidnings senaste nummer innehåller : Kristian Fredrik Wilhelm Karl, kronprins af Danmark, och Lovisa Josefina Eugenia, prinsessa af Sverige och Norge, med porträtter; En episod från en fotvandring, skizz af S--e—der; En gammal knekts minnen, andra serien, 1; Tolfte allmänna svenska landtbruksmötet, af C. L., (med planscher: Från Humlegården, sex bilder af G. Broling); Svenska konstminnen, 24, afbildning; Teater och musik; Krönika; Små drag ur litvet i det gamla Rom. 2: Universitetslifvet; Småplock; Charad; Schack; Annonser. Egendom-handel. Grosshandlaren F. W. v. Kantzow har, berättar D. N., i dessa dagar inköpt halsparten af kom.-landtm: J. G. Lobergs egande fastighet Stora Uringe i Stockholms län, med derå växande och inbergad gröda jemte hälften å utskogen befiutlige, nedsågade och till en del bearbetade skogsprodukter, för en köpeskilling af 72,500 rdr. Enligt nämnde tidning törevisadt syneinstrument hafva skogsprodnkterna blifvit besigtigade och värderade till 127,000 rdr på stället, hvadan denna egendomsaffär synes komma att lemna köparen en icke obetydlig vinst. Betydlig afprutning, Den nämnd, som haft att bestämma de ersättningsbelopp, hvilka skulle tillkomma egaren af Kasen vid Venersborg hr Skarin för den jord, som afträdts till jernvägsanläggningen, lärer nu, enl. -Bohusl. Tidn., ha afgifvit sitt beslut. Man torde erinra sig, att br Skarins anspråk uppgått till öfver 100,000 rdr. Nämnden har i stället beslutat, att den afträdda jorden, 1 tunnl. 20 kappl., skall betalas efter 320 rdr pr tunnl. För olägenheter och intrång bestämdes i ett för allt en ersättn. af 300 rdr, och skulle dessutom den Kasen tillhöriga andel af Wassbotten, öfver hvilken jernvägsbanken löper, betalas med 10 rdr pr tunnland. Hr Skarin har följaktligen erhållit omkring 1 proc. af hvad han sordrat och sålunda gjort