Göteborgsposten – 21 augusti 1868, sida 3

goda vänner öster om Rhen tala om densamma. Den sista törklaringen som man påhittat är den att staden Paris skall ha tecknat för sem gånger så mycket som det öfriga Frankrike och att de största summorna tecknats de sista dagarne, då man ungesär kunde veta huru mycket man skulle begära för att icke erhålla mindre än man önskade. Oriktigheten af detta resonnement faller lätt i ögonoen. Om t. ex., som förklaringen angitver, under de första dagarne, blott tecknats 100 millioner, så hade de som tecknade sig på sista dagarre icke alls skäl att trukta det deras teckningar skulle reduceras tillfölje af stort tillopp af andra personer, som älven ville på detta sätt placera sina penningar. Skulle det för öfrigt ligga någon sanning i dessa försök att förringa betydelsen at den tecknade summan, så behöfver man blott hänvisa till att detta lån är vida dyrare än något föregående franskt lån, att tiderna nu ansos vara sämre än förut, att ett ofantligt stort antal personer tecknat sig och att ojemförligt mycket mera än någonsin förut blifvit tecknadt. Ewt vackert drag af regeringen är att man vid lånet företrädesvis vill gynna de mindre kapitalisterna. Finansministern Magno har nemligen föreskrifvit att tillsvidare skola niotioudedelar af inbetalningarne för det nya lånet återbetalas till de subskribenter, som tecknat sig för 3,000 fecs och derutötver. Underrättelserna från Preussen sakna fortfarande allt intresse. Man funderar på om kejsaren af Frankrike skall våga sig på att börja krig med Preussen eller icke, men tröstar sig med att han ej bar några allierade. Hurusomhelst är det dock säkert att inom preussiska blad liksom öfverallt annorstädes råder en dunkel känsla, och dylika betyda, då de äro så allmänna, i politiken mycket, af att det dock slutlgen skall bryta löst emellan de båda länderna vid Rhens stränder. I en korrespondens till Newyork Herald berättas nu åter att Preussen står i underhandlingar med kinesiska regeringen om ön Tschusan i ostasiatiska arkipelagen, för att der anlägga en koloni. Det amerikanska bladet säger att utförandet af denna plan skulle hota Nordamerikas kommerciella intressen och uppsordrar dertöre unionsregeringen att vara på sin post. Troligen kan dock denna regering vara lugn; hvad preussarne blitva, sjömän blifva de heltvisst aldrig. Det talas för öfrigt om att Preussen hyser afsigter på att upprätta kolonier på Formosa, på de nicobariska öarne och på Yucatan. I privatbref från Belgien berättas att kejsarinnan Charlottes tillstånd förvärrats och att hennes död betraktas som nära förestående. Hennes anfall af raseri förekomma oftare; isynnerhet står kejsarinnan ofta upp om natten, vänder upp och ned på sina sängkläder och kastar dem i trots af tjenstepersonalens motstånd ut genom fönsterna. På öfver en vecka har hon icke lemnat slottet Laeken. I England har d:r Farr, n edlem af statistiska byrån, utgifvit en längre officiel berättelse öfver koleranj i London år 1866. Man finner deraf, att hufvudorsaken till olyckan ligger i East London Natercompanyis försumlighet. Detta bolag har nemligen ledt ofiltreradt vatten till husen i det distrikt som förses med vatten af detsamma, och medan i andra distrikter dagligen dogo från 3 till 15 menniskor af 10,000, dogo i det ifrågavarande ända till 73 personer på 10,000 om dagen. UInderättelserna från Irland äro tortfarande oroande. Polisen är koncentrerad i Irlands inre grefskaper. Der herrskar den största oro med anledning af det föröfvade mordförsöket å godsegaren Scully i Tipperary, vid hvilket icke, såsom vi förut nämnt, en utan två polistjenstemän blefvo dödade och fyra personer, utom Scully sjelf, sårades. — lut beväpnadt band i Youghal har dessutom angripit ett hus, hvarvid skott lossades å ömse sidor. Från Ryssland berättas att i närheten af Warschau skall upprättas ett öfaingsläger, hvilket i afseende på truppmassor kommer att vida öfverträffa lägren i Frankrike, det vid Chålons icke undantaget. Armåen skall exerceras inför kejsaren och de nya krigsvapnen användas. Från Förenta Staterna berältas att den