Göteborgsposten – 18 augusti 1868, sida 2

VII. En orgio och dess följder. Jag gick bedröfvad tillbaka till kollegiet. Den indiska historien hade antagit en annan form, men var derföre ej mindre fruktansvärd för mig. Jag hade sutit ansigte mot ansigte med Mabel Fraser och stirrat på henno i tysthet, tilldess hon slagit ner ögonen och rodnaden hade färgat hennes kinder. Hennes vackra person tycktes mig ännu stå lefvande framför mig, då jag trädde in i mitt dystra rum och hennes afskedsord ljådo i mina öron. — Kom snart tillbaka; vi måste försöka bli goda vänner. Jag har nästan lust att kalla er för Terry i botraktande af vårt förhållande till dessa allsmäktiga Desmonds. Jag rår ej för att jag liknar en viss person, ni vet väl hvem; kunde det förändras hade jag verkligen ej något deremot. God natt! Då jag tändt min lampa, flok jag se ett bref på bordet. Jag öppnade det och läste: Min käro Terence! Kom hit och tag din supå hos mig, ifall du ej har något bättre att taga dig till. Vi äro ett litet sällskap och deribland ett par främmande, Din tillgifne M. Prenderga:t. (Forts.)