Göteborgsposten – 18 augusti 1868, sida 1

— Vacker, miss Fraser! Ja, Mary Butler är ovanligt vacker — det vill röga ... Jag tystnade plötsligt — Det vill säga att ni tycker det, och jag är söker på att ni är en kompetent domare. Det är ärfiligt i fai fortfor öfverste Fraser. Hvem liknar hon egeutligen, — Lel ja, låt oss höra huru hon ser ut. Miss Fraser lade sin lilla hvita hand på min arm, men drog den så hastigt tillbaks igen, som om hon märkt min ovilkorliga darruing. — Jag förstår mig ej på att beskrifra dylikt; jag villo blott örska att ni sjelt kunde få sc henne, svarade Jag och försjönk åter i tystnad. — Det är tydligt, Mab, att vi ej kunna förmå hr Brady att göra oss till sioa förtrogna, och hvad mig beträffar tycker jag ej illa om att se en ung person vara sigtig, tillochmed om saken blott rör en dames skönhet. Miss Fraser smålog. — Jag skall begagna mig af vinken, sade hon och in i ett annat rum, hvarifrån det snart hördes en såug. hetjenten kom in för att fräga om vi önskade ljus. — Nej. Ni behöfver ej komma in förrän det ringes — det vill säga såvida ej ni önskar ljus, hr Brady? Vi blefvo sålunda sittande i mörkret. Öfversten tände en cigarr och rökade ifrigt; men jag kunde blott se den glödande ändan af cigirren i mörkret. Dörren gick åter upp. — Hvem der? lvad fn vill du här? frågade örversten vredgad.