Göteborgsposten – 14 augusti 1868, sida 1

förklarande att han förut påstått sig vara vederbörligen uniformerad för att sköta sin tjenst och na qvarhölls han med våld å vagnen. Den äfventyrliga färden fortgick till Landskrona tullkammare, hvars förvaltare sade sig vara obehörig att med denna sak taga befattning och något konfiskabelt gods kunde icke upptäckas. De resande vallfärdade derefter direkte till Helsingborg, utan att afbrytas; men på äterrägen från Helsingborg till Malmö lara desamma åter råkat ut för en annan tullbetjent, med hvilken krakel förnyats. Vittnen, 3 till antalet, afhördes och hade dessa icke någon vidare att upplysa än att kustvakten blifvit kallad Stullsnok4. — Efter allt utseende att döma har kittslighet och kanske ett godt bumör varit anledningarne till rättegången, hvars asslutande blef uppskjutet för flera personers hörande, Sjelfmord begicks i Lördags straxt utanför Wexjö af en kringvandrande bettlare på så sätt att han hängde sig i en medförd rem på ytterväggen af en lada. 1 hans fickor fanns vid undersökning ej någon enda skriftlig upplysning, hvarken om hans namn, hans lefnadsyrke eller hemvist, utan endast ett exemplar af Jönköpings tidning för d. 29 sistl. Juli. En industririddare. För några dagar sedan kom en person till hamnen i Karlshamn och erbjöd skepparen å en der liggande skånsk jakt att köpa 12 alnar kläde för 30 rdr. Skåningen, menande att här vore en affär att göra, omfattade med begärlighet förslaget. Säljaren tillkännagaf då, att han hade pantsått klädet hos en person i staden, hvarföre båda åtföljdes till denne för att titta på varan. Komna till ort och ställe, gick egaren af klädet in för att hemta det, men återkom snart med det besked, att man ej ville utlemna det, med mindre han erlade 15 rdr i lösen. Skåningen var villig att lemna honom dessa i förskott, hvarefter den andre, låtsande afhemta klädet, försvann genom en annan utgång å huset samt lät skutskepparen stå der med lång näsa. Hela klädesaffären var neml. blott en dikt. Man har anledning till den törmodan att industririddaren var en till fots resande herre. Oroligt biläger. Från Karlshamn skrifves: En dag för ett par veckor sedan ämnade en torpare vid namn Nils Samuelsson i Björkebråten kränga en honom tillhörig bistock. Enär kransen till kupan ej var särdeles väl afpassad, måste torparen linge stå och lyfta kupan af och på. Härigenom blefvo bien uppretade och rusade ur sip boning mot torparen och andra personer, hvilka de stungo ganska illa. Efter en stund kommo en dräng och en gumma färdandes framåt mot Karlshamn på den förbi Nils Samuelssons torp löpande häradsvägen. Äfven på dessa rusade den vildsinta biskaran och stungo både häst och resande mycket illa, I detsamma kom en dräng, körande ett par hästar, hvilka nu anföllos af de rasande bien, som så illa handterade de stackars hästarne, att deras ögon svullnade igen och de föllo omkull på vägen samt kunde på flera timmar ej resa sig upp och ännu mindre gå vidare. Slutligen lyckades man dock, sedan seldonen blifvit sönderskurna, att få hästarne undan.