Göteborgsposten – 13 augusti 1868, sida 2

Högt pris på ett hufvud. Från Lund omtalas nedanstående originella händelse: En murare Holmberg, född i Lund, och som, efter att hafva varit sjöman i 10 år, bosatt sig i San Fransisco, var för ett par år sedan på besök hos slägtingar härstädes samt gifte sig då med en vacker Lundaflicka och afreste jemte henne våren derpå till Kalifornien. Under vistandet härstädes fick han se ett antikt piphufvud af sjöskum, stort och beprydt med upphöjdt arbete, men då detsamma kostade 200 rdr rmt kunde han för tillfället ej undvara så stor sun.ma. För ungefär 6 veckor sedan erhöll en af hans bekanta här i staden en af engelska filialbanken i San Fransisco utfärdad vexel å 13 pund sterl. lystades här i banken och det ovanliga piphufvudet inköptes samt nedpackades sorgfälligt i en dertill särskilt gjord låda, som sändes per posto direkte till Kalifornien. Lådan kostade 40 rdr 50 öre i postporto och förseddes med 81 svenska frimärken å 50 öres valör hvardera. Sjelfmord. En skomakare i Malmö vid namn Per Dahlström athände sig i förra veckan lifvet medelst hängning. Han hade inslagit en spik i panelningen, gjort en snara af garn, samt kastat sig å d, så att han sittande på golfvet afled. Bevekelsegrunden till den förtvitlade handlingen lär hefva varit dels ekonomiska bekymmer, dels sorg öfver hustruns nyligen timade död. Ätbar lera. Redaktionen af finska bladet Ilmarinen har fått sig tillsänd från Sordavala ätbar lera. Stället, der leran tages, är på en åstrand. Lerlagren ligga snedt på hvarandra och då man rör vid dem, skiljer en klimp sig från lagret. Några qvinnor hade uppgitvit sig äta leran utan något sofvel, endast litet torkad. Likväl hade qvinnorna äfven halt annan mat, ehuru i mindre grad. Leran uppgitves smaka icke illa. Ehuru lagren äro 2—3 tamnar tjocka, finnes likväl emellan dem något liknande trädrotter, och det ser ut som skulle leran vara bildad af växtämnen. Den by, der denna lera finnes, heter Hotinlahti. En tolfårig nidiug. I Öres. P:n för d 8 d:s läses: Sistl. Söndag gjordes, enligt berättelse at trovärdiga personer, mordbrandsförsök hos kustsergeant Pinl i Höganäs. Den anlagda elden släcktes lyckligtvis genast, och mordbrännaren, en toltårig gosse, ertappades straxt derefter. Det hemska i denna hos ett barn alldeles oerhörda brottslighet ökas ännu mera genom den at gossen intör ortens kronolänsman aflagda bekännelsen, enligt hvilken han under loppet af ett par år anlagt mordbrand å ej mindre än 6 särskilda ställen, hvarigenom tvenne gårdar helt och hållet nedbrunnit och oskyldiga menniskor blifvit misstänkta. Andamålet med dessa nidingsdåd lär, enligt gossens uppgift, blott ha varit att tå fröjda sig åt åsynen af det härjande elementet, Från Uddevalla skrifves d. 11 d:s, att skogseldar numera höra till ordningen för dagen och att rökpelare, tydande derpå, dagligen omgifva staden. Så uppkom sistl. Lördag eld å hemmanet Björbäcks skog, beläget nära staden och samtidigt å stadens utjordar å s. k. stadsfjellet. Ett lätt öfvergående regn kunde ej dämpa elden, hvilken ännu fortfor, dock begränsad och kringskuren. På offentliga nöjen är f. n. ej brist i Uddevalla. Om Söndag ämna neml. de svenska nationalsångarne gifva konsert, antingen i staden eller å Gustafsberg, och i dagarne kommer ett konstberidaresällskap, under en hr Frangois Hoffmans direktörskap, att gifva representioner i Åen elegant täckt, amerikansk cirkus. Skråköping lefver än. Red. har från trovärdig person fått sig följande fast otroliga historia meddelad: En possessionat i norra delen af Bohuslän, å hvars egendom finnes ett förträffligt laxfiske, hade nyligen genom ombud gjort aftal med en rökerska i staden Falkenberg, att denna mot 100 rdr i arvode samt fri resa och kost skulle å hans egendom lemna undervisning i laxrökning. Madamen for åstad, men erhöll i Warberg just som hon skulle gå ombord på ångbåt för fortsättandet at resan, telegram från sin man att genast vända tillbaka. Höga vederbörande i den goda staden, som fått nys om, i hvilka ärenden madamen var stadd. hade nemligen dervid kommit att tänka på, hvilkea oersättlig förlust samhället skulle ådragas genom en blifvande rökt-laxkonkurrens och derföre i samråd med några andra af stadens välvisa erbjudit sig att till fullo ersätta madamen blott hon ville återvända till sitt land igen, ätvensom naturligtvis framhållit toljderna i händelse af vägran. Sålunda fick man gumman att resa hem utan att fullgöra altalet, men mot erhållande af den betingade summan. Man vill veta att dö sålunda utbelalta pennimgurne, såsom utgilna för stadens bästa, skola af stadens medel ersättas. Ållerstiven sjelfmörgare. En haekemte bref om piphufvudets inköpande. Penningarne