Göteborgsposten – 11 augusti 1868, sida 1

ej bryr sig om er. På det hela taget borde ni vara myeket glad och förnöjd med allting. Ni har vänner, ni har det så ställdt att ni ej behöfver svälta, ni behöfver ej vara beroende af någon, ni kan åtminstone sjelf förskaffa er en ställning — kort sagdt, göra hvad ni vill, och så går ni bort och säljer era kläder, löper bort från kollegiet och förorsakar den hederlige hr Bates sorg. Han kommer naturligtvis hit till staden med nästa tåg och skall leta efter er i hela London. Förmodligen vänder han sig till sir Richard Desmond, ifall Maws ej gifvit honom min adress. — Ni missförstår mig, hr Standish, det är emedan herr Bates är så god emot mig, som jag ej vill plåga honom med alla mina egna sorger. Sir Richard skall taga allt mycket lätt; men ni har rätt, jag bör ej göra något som kan oroa hr Bates. Standish tog ned en bok från hyllan, slog upp den och läste: — Desmond, Aeneas, öfverste, Clarges-street 10, Oriental Club. — En från Indien troligen — Desmond, John, Jermyn-street; Desmond, Ralph, Albany; Desmond, sir Pichard, baronet; miss Desmond, 207, Grosvenor-street. Der ha vi honom; jag har aldrig vetat att det funnits så många med det namnet i London. Dit kunna vi ju gå och sedan kunna vi sända bud till Langley station. Ni måste skrifva dit såväl som till Dublin, och så tycker jag äfven att ni kunde skicka gamle Moody i Sweatenham ett par ord. Ni säger ju sjelf att han i grund och botten är en bra karl. Ni kan sätta er att skrifva medan jag går ut