Göteborgsposten – 29 juli 1868, sida 1

som om hon vore satan sjelf, i händelse du någonsin i framtiden skulle komma i hennes grannskap. — Hon är min mor, invände jag. — Men jag säger dig, Terry, hon är lika farlig som hon är elak. Vet du, att hon från sin aflägsna uppehållsort redan i flera år intrigerat mot dig, eller rättare, att hon beständigt skrämt mig för att kunna narra penningar af mig? Hon förklarade att hon skulle komma hit för att fordra igen sitt barn — att hon med vittnen kunde bevisa att allt som blifvit sagdt om henne var osanning, att hennes mans sista vilja och sista ord gingo ut på att hon skulle draga omsorg om dig, och hon drog fram alla möjliga slags beskyllningar mot sin aflidne mans minne, som hon hotade med att offentliggöra. Hon nyttjade Mohun till spion åt sig i mitt hus och fick genom honom nöjaktiga berättelser om allt som föregick här, intilldess jag skickade bort honom. Jag har nu fullkomliga bevis på, fortfor han vredgad, att flera af de stora summor jag betalade efter din fars död blefvo mig frånnarrade genom falska underskrifter; ty utom hennes förut omnämnda talang som skådespelerska, har hon tillika en förmåga att kunna kopiera handskrifter så, att tillochmed den noggrannaste undersökning skulle vara onyttig. Terence! utbrast han häftigt, ifall du någonsin talar till henne, om du en gång olyckligtvis skulle möta henne i verlden, så visar du dig derigenom olydig min sista bön, och du skall vanära din fars minne. Betjenten som bar in ljus hindrade mig från att ut