Göteborgsposten – 28 juli 1868, sida 2

Från Finland. Den af hrr Selinder och Berndt nybildade teatertruppen, som från Stockholm öfverrest till Finland, har från Åbo anländt till Helsingfors, hvarest den f. n. ger representationer å Arkadiateatern. — Boskapspest (mjeltbrand) rasar på flera ställen i Finland, synnerligast i trakten af Björneborg, hvarest en massa kreatur störtat och efter en kort stund aflidit. Farsotens art, hvarom man numera, efter verkställda undersökningar, tyckes hafva erhållit fullkomlig visshet, är känd sedan sommaren 1865, då ett utbrott af densamma derstaädes inträffade ungefär samtidigt och under enahanda omständigheter som nu. Dess namn är mjeltbrands apoplexi. Smittan tillkännager sig föga genom andra yttre tecken än någon liten mattighet och kraftlöshet, ätvensom hos kor genom mjölkminskning. Men invertes hos djuren är det mjelten, lefvern, bloden och fettet, som förnämligast deraf angripas. Vanligast inträffar, att de af smittan angripne djuren, till utseendet friska, från betet hemkomma om aftonen, men att de på natten, eller också endast två å tre timmar efter hemkomsten falla till jorden och kort derefter dö. — Från Wiborg skrifves att torkan ännu fortfar och att verkningarne deraf börja dag för dag att bli alltmera synliga på landtmannens tegar. Höbergningen bedrifves i full fart och qvaliteten af det inbergade anses ersätta det, hvarmed årets skörd i gvantitatift hänseende står efter föregående år. — Skogseldar ha uppstått på flera ställen i Finland likasom i Sverige och i följd af den starka torkan ej sällan antagit hotande dimensioner. — En qvinna i Wesanga by i Jyväskylä socken har nyligen framfödtj ett gossebarn, hvilket saknar båda armarne och endast har små knotor i dessas ställe. Barnet är för öfrigt vid god helsa. — I elsingsors Dagbl. läses: Från ganska många nejder inom kejsaredömet låter det ganska bedröfligt om utsigterna till skörd, hvarlöre man har att förutse ett fortfarande högt pris pris på säden. I Liffland och Kurland äro förväntningarne klena; i Estland, der man någon tid hyste, bättre hopp, ser det nu lika dåligt ut. Man tviflar att de nu uttömda reservmagasinerna alls kunna fyllas af årets skörd. En synnerlig fattigdom emotses inom den arbetande klassen, som redan uttömt sina besparingar under den sedan 1867 års början rådande dyrheten på lifsmedel. Man befarar bland annat att allmogens ladugårdar komma att till en betydlig del nedslagtas. — Från södra Ryssland äro underrättelserna föga mindre hugnande. Jordegarne i guvornementet Pultava äro i törtviflan: det finnes bokstafligen intet att skörda, hvarken råg, hafre eller korn. Allt är brändt af den sedan i Maj ibållande hettan och torkan. Priset på rågmjölmattan står på den i en så bördig trakt oerhörda höjden af 10 rub. 50 kop., — något som, här, aldrig i mannaminne inträffat. I guvernementerna Kiew, Wolhynien och Podolien blir skörden knappast bättre, allt för törkans skull. Tidningarne uppmana regerin— OO I I II JJ—a——r.m—