PI SASDÖRA CtUuHLHUHGATHC, HVIIKA atven med den bestämdhet, som illustrerar satsen: man hoppas alltid det man önskar, beteckna såsom ett faktum, att Österrike närmar sig till Preussen. Detta påstående har ej kunnat undgå att ådraga sig den österrikiska pressens uppmärksamhet. Men denna press vänder litet om satsen och säger, att det är Preussen, som närmar sig Österrike. Så t. ex, yttrar Neue Freie Presse?: Inom hofoch regeringskrotsarno i Berlin finnes ett parti, som ställer vänskapen med Österrike i spetsen för sitt politiska program. Det består af ansedda, inflytelserika män, såsom hvilkas ledare preussiska armens generalstabschef frih. v. Moltke anses. Partiets styrka ligger i dess svaga wealemmar, de furstliga damer som tillhöra det. Vi betvifla icke, att preussiska regeringen önskar komma på bästa fot med Österrike. Vi tro tillochmed, att från Berlin steg i denna riktning antingen tagits eller snart komma att tagas. Huruvida de komma att väl upptogas här i Wien, veta vi icke... Men erbjuder oss Preussen öppet och ärligt, utan några baktankar, sin vänskap, då kunna våra statsmän emottaga handen, hvilken oaktadt det bittra förflutna ej är oss främmande, Hvad det österrikiska bladet här menar med öppet och ärligt, utan baktanke, är ej svårt att gissa. Det vill, att det sjelfständiga sydtyska förbundet skall bli en verklighet, anslutet till Österrike, som fortfarande vill, såsom Napoleon uttryckte sig en gång, häfda sin maktställning inom Tyskland. Skall Preussen gå in derpå? Det vill, att Preussen skall hålla sitt löfte i afseende på Nordslesvig. Skall Preussen kunna förmås dertill? Det kan ej öfverensstämma med Österrikes värdighet och ära att på nytt ingå vänskap med Preussen, innan detta uppfyllt dessa förpligtelser, likasom en enskild person ej gerna skall, om han är hederlig karl, knyta ny vänskap med en annan, den der brutit till den förre ingångna löften, om han icke dessförinnan skyndar att utföra dem. Men annat än Österrike vill i detta fall, vill f. n. icke Frenkrike. Derpå hänger ock afgörandet af frågan om krig eller fred. Utslaget ligger i Preussens hand. Om derför freden skulle komma att störas, är det Preussen som förorsakar det. Detta bör man aldrig lemna ur sigte. Och derför är äfven Preussens närvarande ställving allt annat än Sybaritens ljufva hvila på rosor. Den lilla Nordslesvigsremsan, är en tagg, som stör slummern, Maingränsen är en annan. Äfven en Bismarck måste, om han är den klarsynte statsman man anser honom för, inom sig medgifva, att det historiska samvetet verkligen har en vigtig roll att i de politiska händelserna utföra, och att äfven det politiska brottet hämnas sig sjelft. Vi förundra oss sannerligen icke öfver, att Bismarck funnit skäligt genomgå en brunnskur, för att sätta sina smältningsorganer i skick. Få nu se, huruvida Preussen under dessa omständigheter gör om Faustsagan på nytt och för den äregiriga landvinningens skull kastar sig i armarne på Mefistofeles-Ryssland och kränker den politiska hederns Margaretha. Det köpet är dyrt. Preussen kan på detsamma förlora sin framtid. Emellertid utvecklar Österrike mer och mer sin styrka. Ett exempel derpå lemnar följande bref till Times från Pest, dat. d. 13 d:s, hvars innehåll kan komma det att riktigt vattnas i munnen på en: Sistl. Lördag rådde siort lif både här och i Wien. Subskriptionen å lånet för jernvägen från Grosswardein till Esseg, d. v. s. den linie som sammanbinder den stora ungerska slätten med hafvet vid Fiume, öppnades af kreditanstalten i Wien och dess filialkontor härstädes. Teckningen skulle för denna första gång omfatta 9 mill. floriner, eller 900,000 p. sterl., och några och 30 millioner pund sägas hafva blifvit tecknade. Teckningen afslöts inom en timme. I Wien var trängseln så stor, att man måste skicka ut soldater, för att upprätthålla ordningen. Här i Pest hotade teckningen med att icke kunna bli utaf, ty kontrollören togs, då han försökte komma in på kontoret, för en medtäflande tecknare och tilläts ej komma ditin, hvarför han till slut måste krypa in genom ett af fönstren. Detsamma tjenade äfven till utgångsport för dem som, sedan de väl kommit in, icke kunde bana sig väg tillbaka genom trängseln, Dot mest tillfredsställande är den mängd ordres på teckningar, som ingått från alla trakter af Tyskland. Närnberg begärde ensamt 200,000 pund af de 900,000, och en annan baiersk stad erbjöd sig teckna hela beloppet samt skickade samtidigt med de 10 pret, hvilka skulle deponeras såsom säkerhet. Så hette det ej för några år sedan för Österrike. Sjelfva Preussen eger nu knappast sådan klang på lånemarknaden. Polismyndigheterna i Pest hafva till serbiske fursten Kara Georgewitsch öfverlemnat domstolens i Belgrad kallelse till honom att infinna sig ipför den, för att svara på anklagelsen för delaktighet i mordet på furst Michael. Fursten vägrade att efterkomma kallelsen. Frankrikes regering har fått underrättelse om, att nya friskaror upprättas i Rumenien, för att operera mot Turkiet. Prins Napoleon har skrifvit till kejsaren föga uppbyggliga saker om ställningen i Orienten, der Ryssland och Preussen veta tränga Frankrike åt sidan. II faut commencer de nouveau, skrifver kusinen på sitt drastiska sätt, med hänsyftning på Krimsälttåget. Han-skall mycket utförligt omtala Rysslands intriger på denna kant