Göteborgsposten – 13 juli 1868, sida 1

tagit sig, har ocksåksonen icke allenast, som t i äfven anmärkt, fullbordat kanalen nära nog l tt helt år tidigare än hvartill han kontraktay nligt förbundit sig, utan han har voven i b iöbet på flera ställen, der han funnit det f impligt, gjort gräfningar och anlagt jetcer r töfver kostnadsförslaget. Men icke nog härned: då han i kontraktet endast förbundit sig ij t ill att åstadkomma ett godt arbete, har han öst sin förbindelse genom att prestera ett, som i! ör kunna framställas som ett mönsterarbete i itt slag. Här besannas det klassiska ordspråcot ex ungus leonem och lyckligt det land, der sådana racer fortplanta sig, der ingen skymning i intelligensens och det välsignelserika arbetets verld behöfver inträda, der strålarne från den sjunkande solen mänga sig med den rosiga, hoppgifvande morgonrodnadens. Det är en egendomlig tillfällighet, att namnen på dem, hvilka närmast kunna betraktas som upphofsmännen till denna i ordets hela bemärkelse Åutväge till höjandet af en fattig och bortglömd provins, ega en viss harmonisk samklang. Namnen Nils Ericson, Eric Sparre och Carl Fredrik Wern bilda tillsammans med Werner Ericson en fyrväppling, som helt säkert skall bebåda lycka. Det ligger i sakens vatur att till den tanke, som nu blifvit en verklighet, jemväl måste knyta sig många förhoppningar för framtiden, att till den nu öppnade kommunikationsleden innan kort skola ansluta sig andra. Redan sedan längre tid tillbaka förefinnes i Tössbo härad vid Wingenäs mellan sjöarne Erran och Ånimen en kanal och då sistnämnde stora sjö genom ett vattenfall vid det mycket smala näset vid Snäcked är förenad med Hjertoruds-sunden, hvilka vi veta tillhöra Dalslands kanals sogelled, samt genom en redan färdigbyggd sluss af stora dimensioner vid Köpmannabro har öppen förbindelse med Wenern, så synes en kanalanläggning vid Snäckod för den folkrika och idoga ort, som omger förstnämnde båda sjöar, vara af behofvet påkallad och med jemförelsevis ringa kostnad kunna medföra ett synnerligt stort gagn. Af ännu mera omtattande vigt är en projekterad förbättring af kommunikationslederna mellan Stora Lee och Frederikshald, hvarigenom en oafbruten, direkt förbindelse skulle vinnas mellan Nordsjön och Wenern, der fastlandet mellan dessa båda stora vatten är bredast och hvarest derföre också deras förening för kringliggande trakter måste vara af största nytta. En sådan förening kan ernås ettdera genom anläggning af en kanal mellan sjöarne Stora Lee (i Sverige), Ödemark-Söen, Åspern och Fem-Söen (i Norge) till Tistedalen. En annan plan, hvilken särdeles lifligt omfattas af grefve Sparre och enligt den allmänna meningen torde ha bästa hoppet för sig att bli realiserad, asser anläggandet af en jernväg från Vestra Ed, beläget vid Stora Lees södra ända, till Frederikshald. Vi tilltro oss ingalunda att afgöra hvilket at dessa projekter som här bör anses för det mest önskvärda; ett är visst, att hvilkendera åsigten som än kommer att segra, skall den bilda slutstenen i en löstesrik sramtidsbyggnad. -Siflror tala, säger ordspråket, men det sär icke sagdt att alla tal äro underhållande. Måhända tycker kanske derföre en och annaa iaf våra läsare att V-an af våra enkla reseminnen varit en smula torr; vi skola derföre söka att härnäst bjuda på en något mera omvexlande — sexa. me EOO—