Göteborgsposten – 13 juli 1868, sida 1

Doktor Brady)). Af W. H. Russell. Men vi skulle ju gå att frukostera, sade majoren och såg på sitt ur. Nu skall jag säga dig, min gosse, att ja8 har berättat dig allt hvad jag tror intresserar dig att veta, och ifall du ej varit min gode gamle väns son, så försäkrar jag dig att jag nog skulle ha blifvit litet trött på dig. Farväl, ja vi träffas nog igen. Han öppnade dörren då en tanke föll honom in och i det han åter tillslöt den, sade han vänligt: — Det föll mig in att det var dumt af dig att gå och tänka så mycket på din mor, som bör vara död och försvunnen för så många år sedan; det är bäst för dig om du ej mera tänker derpå. Håll beständigt din fars minne i ära; ty han var en exemplarisk man. Och kom ihåg, Terry, att ehuru jag ej kan göra mycket, så kom till mig då du är i behof af något, undantagande råd eller pengar — ifall jag gaf dig det första kunde det måhända vara dåligt, och det sista har jag blott obetydligt af — och jag vill göra hvad jag kan för din fars skull. Farväl! Jag satt i ett sådant tillstånd af andlig förvirring, att majorens ord ljödo som om jag hört dem i en dröm. Jag —— ey Forts. fr. N:o 157