Göteborgsposten – 10 juli 1868, sida 1

i Majornas 6:te rote, blef i går vid å auktionskammaren verkställd ovilkorlig försäljning af densamma, inropad af timmermannen Johan Olsson för 2,300 rdr. Önskvärdt! I en till Red. insänd artikel undertecknad Vandrare af båda könen?, påpekas önskvärdheten af att hrr husegare i allmänhet och de vid hamnkanalerna boende isynnerhet måtte under nu rådande varma väderlek låta begjuta gatan utanför deras hus med vatten, då sopning förehafves. På samma gång vi lifligt instämma i insändarnes billiga åstundan, hemställa vi huruvida icke polismyndigheten hörvidlag torde böra och kunna verksamt inskrida. Det bör äfven tacksamt erkännas att den åsyftade proceduren redan vidtagits af ett dock, tyvärr, alltför ringa antal husegare. Nordpolsfararen Sofia passerade Marstrand i Tisdags ofterm. kl. mellan 6 och 7 och helsades från land med musik och hurrarop; vid 8-tiden sågs fartyget klara Paternosterskären och styra kurs till sjös. Postverket. K. M:t har, på derom af Generalpoststyrelsen gjord hemställan, förordnat, att mellan Qvistrums gästgifvaregård och Näsbön må inrättas dubbel postgång, hvilken, om svårighet skulle möta att i Näsbön bereda nödig anslutning till de poster, som med Wenersborg och Åmål törbinda Kolslätt, då skall till sistnämnde ort utsträckas; samt att, derest för posrutvexlingon mellan Uddevalla och Oroust icke beredes erforderlig lättnad genom förändring i de norska posternas afgångsoch ankomsttider, två poster i veckan vintertiden må inrättas mellan nämnde orter. Deremot har K. M:t icke funnit Generalpoststyrelsens framställan om ordnande af postdiligence-befordring vintertiden å linien Strömstad—Uddevalla vara af något oundgänligt eller allmännare behof påkallad. Från Karlstad skrifves: Torgdagen i Onsdags, i stället för den indragna persmessomarknaden; var icke obetydligt besökt af allmoge, ehuru de vanliga näsbåtarne med kycklingar och ägg, i anseende till det stormiga vädret dagarne förut, nästan totalt saknades. Handeln gick trögt eller såsom den kan gå i en tid då penningar räknas till riksrariteterna och kreditsystemet lefver på den högsta möjliga indragningsstat. Det är under sådana omständigheter endast det mest oundvikliga af hvad som tjenar till att underbålla lissfunktionerna, som kan köpas och röna efterfrågan, ehuru marknaden, hvad spanmål beträffar, var ytterst illa försedd. Näset och Westergötland, Wermlands kornbodar, egde här ingen enda sädesbåt, af skäl att förråderna äro uttömda: blott en och annan hafretunna syntes på böndernas kärror och betaltes med 14 å 14: 50 för 63 kannor. Hela året har Karlstad och dess omgilning till största delen lefvat på danskt rågmjöl, som här rönt och röner god och rask afsättning uti nästan hvarje handelsbod. — Priserna voro: salt fläsk 9 rdr, smör 10 rdr, torkad gädda 8 rdr pr 20 tf. ägg 67 å 75 öre pr tjog, kycklingar 67 å 75 öre stycket. Väderleken och årsväxten. Den välsignelsebringande väderlek, som i början af veckan i våra trakter var rådande, har äfven sträckt sig till de flesta orter inom landet å hvilka regn varit så ifrigt efterlängtadt och de nu dagligen ingående underrättelserna om årsväxten äro af vida trösterikare lydelse än förut. Från Marstrand skress i Onsdags: En förändring i den långvariga, förbrännande torkan inträlfade sistl. Lördags afton, då här föll ett välgörande och stilla regn, hvilket fortfor större delen af natten mellan Lördagen och Söndagen samt en god del af sistnämnde dag, hvarigenom luften väl blifvit något kyligare, men har en behagligare temperatur nu inträdt i stället för en förut så tryckande atmosfer. — De nedslående uaderrättelserna om en aftynande ärsväxt, hvilka från när och fjerran försports, få nog till en del gifva vika, sedan jorden nu erhållit ordentlig rotblöta, och en befarad missväxt å all slags säd, som af mången erfaren man förespåtts, hoppas vi skall uteblisva. — Från Boräs s. d.: Höslättern påsår nu som bäst häromkring, men, tyvärr, med ett i allmänhet föga gynnsamt resultat både för hvad qvaliteten och qvantiteten beträffar, och särdeles är afkastningen så saknar den hjerta. Hon är så fåfäng, så ;öjon och så gränslöst egenkär; stackars liten,