Göteborgsposten – 4 juli 1868, sida 2

Från Utlandet. För något öfver en vecka sedan besökte preussiske konungen det fordom sjelfständiga konungariket Hannover, nu en med våld inörlitvad landsdel at hans rike. be preussiska udningarne hafva hafi åtskilligt att förmäla om det varma emottagande, som blef den moderne Wilhelm Eröfraren till del och de symbatier som befolkningen lade i dagen för honom uti f. d. hufvudstaden Hannover. Kortligen, de ha skildrat emottagandet såsom emot all förväntan godt. Med kännedom om stämningen hos innevånarne i staden Hannover kretöll det oss något underligt, att de kunnat så fort slå om i sina åsigter. En dansk resande som var tillstädes vid konung Wilhelms besök i nämnde stad d. 22 Juni, lemnar en, såsom man med skäl kan antaga, opartisk skildring häraf. Det är förargligt för de preussiska organerna, att den skall komma att tros mera an de. Men hela verlden vet Ju, att Fredrik den store proklamerade denna politiska sats, som de preussiska konungarne, statsmännen, professorerna och journalisterna sedan så otörstäldt tillämpat: För vinnande at sitt föresatta mål bör man begagna alla lofliga medel — och om det ej hjelper, äfven de olofliga. Den danske resandens berättelse, som finnes intagen i Fedrelandet har denna lydelse: II. M:t anlände kl. 8 på morgonen (d. 22:dre) med ett extratåg. På bangården, som var dekorerad med blommor, grönt och preussiska fanor, mottogs han af guvernören samt alla civila och militära embetsmän. Sedan dessa blifvit presenterade begaf sig konungen till palatset i Georgsträdgärden. Af stadens innevånare syntes ingen enda till, utan blott en skara förklädda polisbetjenter och soldater som hurrade. Man hade dessutom med ett extratåg låtit hemta flera hundrade personer från Bremen. Formiddagen elter courcn, vid hvilken endast de befallda embetsmännen infunno sig, var stor militärparad. Ej heller till denna infann sig någon af stadens eller landets innevånare, utan endast embetswän med deras damer. Man flaggade också endast på de offentliga byggnaderna, hotellerna och de hus, som beboddes af preussiska officerare eller embetsmän. Då konungen i öppen vagn for genom gatorna, voro de nästan tomma, och de lå, som voro ute och gingo, stucko in i husen och stängde igen dörren efter sig. De, som bletvo qvar på gatan, helsade icke; i de flesta husen voro rullgardinerna ne ssläppta. Det påstås, att man på flera ställen hvisslat, ja, tillochmed att man kastat en sten i konungens vagn, utan att gerningsmannen upptäckts. Dekorationerna på bangården fattade tvenne olika gånger eld, antingen, såsom man sade, på grund at den starka solhettan eller ock genom afsigtlig antändning, och åtskilliga preussiska flaggor brände upp. De starka vakterna blefvo derför fördubblade och flera sprutor med manskap posterade på bangården. Konungen af Preussen har således här fått bevis på, huru högt han älskas af några bland sina nya undersåter. Frankrikes lagstiftande kår har i Måndags börjat förhandlingarne ang. de finansiela lagförslagen. Kammaren skall fatta beslut om tilläggsbevillningarne för 1867 och 1868, om de ordinarie och utomordentliga budgeterna för 1869 med åtskilliga tillägg och slutligen