Göteborgsposten – 26 juni 1868, sida 2

en hvit jacka i stället för uniformsrocken säg likaså fin ut som hans vackra brigg. De hvita seglen, de vakert ställda råren, de blankpolerade kanonerna, det skinande messingsbeslaget och skrofvets fulländade symmetri, manskapet i sina hvita skjortor och segelduksbenkläder och de runda hattarne med skeppets namn i förgyllda bokstäfver på de svarta hattbanden, de hurtiga kadetterna, skeppsgossarne, hvilka som apor voro färdiga till alla slags skälmstycken — allt erbjöd för mr Stuarts afundsjuka öga en sällsynt anblick af ordning och desciplin. — Hvad heter skeppet? frågade briggens befälhafvare. — -William Mary, svarade andre styrmannen. För Guds skull, sir, skicka hit en läkare. — Sätt en båt i sjön! ropade båtsmannen ombord på briggen efter erhållen order från kaptenen. — Är det något i olag ombord hos er? frågade sjöofficeren i det han med handen gjorde tecken till rorgängaren hvad väg han skulle styra. — En karl har blifvit mördad! svarade andre styrmannen. Ett uttryck af fasa visade sig i den främmande besälhafvarens ansigte, och äfven