Göteborgsposten – 25 juni 1868, sida 2

ste i sjelfva verket, om man vill vara opartisk, öppet tillstå, att den af den lika energiske som outtröttlige Seineprefekten företagna ombyggnaden af Paris är ibland de verk, hvilka efterverlden skall hafva att anteckna i sina tideböcker såsom epokgörande uti historien om senare hälften af nittonde århundradet. Mången ogiltighet, månget godtycke, mången irring och mången missräkning kan hafva förekommit vid utförandet af Haussmanns jätteplaner — men helheten af denne mans förvaltning bevisar den sällsynta genialiteten i planen, den eldiga verksamhetsifver, som lif: baron Haussmann. Med lycklig takt erinrar denna berättelse af staden Paris förste embetsman om Voltaires önskningar och drömmar i afseende på Paris försköning, och beviset, att den kanske mest nationale franske skaldens och tänkarens förutseenden numera till fullo förverkligats, skall icke förfela sin verkan på den fördomsfria delen af den stora allmänheten. Tyvärr för Seineprefekten är denna fraktion af den allmänna meningen, som låter honom vederfaras rättvisa, ringa tillochmed i Paris... Staden Paris finansiela ställning har företrädesvis. gifvit anledning till de kraftigaste angrepp på allvar och skämt, och likväl måste den opartiske iakttagaren medge, att denna finansiela ställning alls icke är så brydsam, som Haussmanns motståndare vanligen bruka framhålla den. Ännu i dag äro de af staden Paris utfärdade obligationer det mest eftersökta papperet hos de små, solida hopspararne. Detta orubbade förtroende hos den stora allmänheten kan redan gälla såsom ett intyg af, att det icke står så illa till med debet och credit i stadens förvaltning, som man gerna skulle vilja tro. Kassören och kamreraren vid Lyonerbanan hafva rymt med 600,000 fres. Man är dem ännu icke på spåren. Från England meddelas, att kommunalrådet i Londons City enstämmigt beslutat gifva Napier hedersborgarerätt och en hederssabel till ett värde af 200 guinser. Regeringen har beslutat gifva Sir Napiers trupper 6 månaders krigssold som belöning för deras goda hållning i det besvärliga abyssinska fälttåget. Universitetet i Oxford har vid sin årliga minnesfest denna gång förärat danske kronprinsen, som för tillfället uppehöll sig derstädes, doktorsdiplom och mantel. Kronprinsen har som bekant uppehållit sig någon tid i Oxford, då han afbröts i sina der idkade studier genom Fredrik VII:s död och måste resa hem. I Warschau göras stora förberedelser till kejsarens och kejsarinnans af Ryssland emottagande. Deras majestäter skola likväl ej bo uti det i Warschau belägna slottet Luzienki, utan ha i stället åt sig utvalt det fyra stationer derifrån belägna Skierniewice, hvilket senare inredes med all möjlig brådska. Under kejsarens dervaro skall detta slott omgifvas af en militärcordon. Ett bref från Turkiet meddelar, att den europeiska Donaukommissionen bar under borgen af samtliga i 1856 års pariserfördrag deltagande makter gjort ett lån om 3,375,000 fres, hvilka skola användas till att göra Donaumynningen och Sulina djupare. Osterrikes rikskansler v. Beust skall i Augusti sammanträffa med kejsar Napoleon i Biarritz. Man anknyter till detta möte förhoppningar om en ytterligare politisk gemenskap mellan Frankrike och Österrike. De från kejsar Theodor i Abyssinien eröfrade skatter, hvilka öfverlemnats till drottning Victoria i Windsor af ötverste Milward, bestå af en tung guldkrona, prydd med dyrbara stenar; en krona af vida mindre värde, hvilken han vanligen bar; flera statsdrägter af utmärkt vackert fabrikat, deribland en som han låtit förtärdiga enkom för drottning Victorias räkning och slutligen skänkt en af de tyska handtverkarne i Magdala, hvilken återigen gitvit den till general Napier; konungens sigill med hans namn och titel, ett par temligen slitna, guldstickade tofflor, snarlika de japanesiska; en altarkalk och en af Abanan (hög prest) buren krona. Till bestridande af John Stuart Mills valkostnader i Westminster ha sex damer tecknat 50 p. sterl. hvardera; detta är det första uttrycket af tacksamhet tör hans bemödanden att förhjelpa qvinnan till egendomsoch politiska rättigheter. Från Serbien berättas nu, att man såsom furstens mördare betecknar en viss Marich, f. d. krigsrätts-president, hvilken för mord på sin egen hustru var dömd till 20 års fängelse, men af direktören för tukthuset i Topeschider erhållit tillåtelse att gå fritt omkring. Direktören har derför ätvenledes häktats. Rörelsen bland de olika politiska partierna är i tilltagande. Furstinnan Julie, som anländt för att närvara vid Michael III:s bisättning och antogs skola qvarstanna i Belgrad för att eventuelt öfvertaga regentskapet, har rest tillbaka till Ungern. Förslaget om