Göteborgsposten – 22 juni 1868, sida 2

ICKC, LamtIGISL UV GAlLAun9vdT 44 (11 assky, låtit verlden törstå, att han tänker sjelf låta införa exploderande kulor i sina armåer. Våra läsare torde förundra sig häröfver; men den ryska diplomatien förstår mycket väl att lägga tvetydiga ord som lockbete. Sålunda uttalar man i Petersburg sitt fördömande af de exploderande kulorna, endast för att underrätta om, — att man tänker begagna sig utaf dem. Det är en communiqus ställd till Europa i en verkligen originel form. Den ryske krigsministern berättar neml., att cet finnes tvenne slags exploderande kulor; sådana som explodera vid hård beröring af en fast kropp och sådana som göra det vid en blott lätt snuddning vid t. ex. menniskokroppen. De senare äro hiskliga och ryske czaren förkorsar sig öfver dem; de törra deremot kunna begagnas med fördel mot fiendens proviantoch ammnnitionsvagnar. Ryska regeringen lofvar i sitt cirkulär att åtminstone icke begagna sig af det förra slaget, hvilket är detsamma som om att hon förklarar sig vilja intöra den senare sorten — kanske för att två sina bänder i all oskuld, om hennes soldater skulle i ett blifvande krig begagna dem mot andra föremål, än proviant och ammunitionsvagnar. Czaren har då ett egendomligt sätt att visa sitt mot menskligheten välvilliga, sitt blödiga sinnelag. Den bekante preussiske generalstabschefen Moltke har ock inom nordtyska riksdagen sagt: Man har yttrat, att den ryska regeringen vill atskaffa de exploderande projektilerna. I sjeltva verket är det endast fråga om, att man i Ryssland icke önskar införa exploderande gevärskulor; men jag betviflar mycket, att den ryska regeringen vill afskafka shrapnels och granater, så länge de andra makterna begagna sådana-. I Samme hr Moltke har äfven inom riksdagen framkommit med följande parodox, då det var fråga om ett lån till flottan at 10 mill. thaler: vilken förståndig menniska önskar icke, att de enorma utgifter, som uti Europa göras vid tillfälle af krig, heldre skulle användas till fredliga föremål! Med tillhjelp af internationala förhandlingar skall detta aldrig kunna ernås. Krig är ju blott en fortsättning af politiken — endast med andra vapen. Jag ser i nämnda hänseende blott en möjlighet, och den är, att det i hjertat af Europa uppstår en makt, som, utan att sjelf vara eröfrare, är nog stark att kunna förbjuda sina grannar föra krig. Detta välsignelserika verk bör, om det någonsin skall bli verklighet, utgå från Tyskland, men först då Tyskland blilvit nog starkt dertill, d. v. 8. när det blifvit ett. Eja, vore vi der! Det låter dock egendomligt, när Moltke skildrar Preussen såsom icke eröfrande. Vi vädja till historien om, huru af markgreftskapet Brandendurg blifvit stormakten Preussen: historien motsäger aldrig sig sjelf. Det språk, som Preussens statsmän föra för fredens skull, det begagnar äfven Frankrike af samma anledning. Frankrike tror ej längre, att de internationala törhandlingarne skola leda till fred; det ser enda möjligheten för denna deri, då Frankrike blitvit tillräckligt starkt att kunna förbjuda sin granne vid Rhen föra krig. Och för detta välsignelserika tredsverks skull rustar det alltjemt. Nu senast har man sålunda, allt för den kära fredens skull, i lägeet vid S:t Maur företagit skjutöfaingar efter ett nytt system, vid hvilka bortskjutits för 40,000 tres krut. Således: För tredens skull kriget. Freden gör folken lyckliga och rika, kriget utarmar dem. För att de må bli rika, skola de således först utarmas. Lyckliga samtid som sålunda ser sig dömd till undergående af en vivisektion i stor stil, på det man må kunna se om det är bäst att döda med eller ntan plågor. Från Preussen skrifves, att Bismarcks helsa nu bhfvit så återställd, att han med det snaraste skall kunna anträda sin resa till godset Vurzin i Pommern. En underrättelse från Förenta Staterna angitver, att det motstånd, som förut rests derstädes mot planen att göra Unionens guldmynt lika med det franska, numera undanröjts, så att en bill i denna syftning nu. eger all utsigt att gå igenom inom kongressen. Processen mot Jefferson Davis har uppskjutits tills 1 November. I Frankrike har utkommit tredje delen af Guizots verk Mditations sur la Religion Chretienna:, försodd med ett längre söretal. Den nya volymen prisas mycket. Den bebädade tidu. VElecteur skall med det snaraste utkomma under ledning af en komitg, be-täående a: Jules Favre, UHÖönon och Ernest Picard. Pelletans och Glais-Bizoins nya blad, Tribune!, har genast åtröat storartad framgång. Dess första nummer såldes i 18,000 exemplar. Från Bern meddelas, att en del af den bekanta gletschergrottan vid Grindelwald inA .. 4nF