läppar. Medan detta föregick ner i skeppet, började styrmannens förutsägelse att gå i fullbordan, ty en lätt vind började tylla skeppets segel. Mr Jones kallade alla man upp, och då den gynnsamma vinden krusade hafvets yta och inbjöd böljorna att deltaga i denna vilda dans, blefvo seglen lösgjorda och det ena efter det an sra tillsatt. Mr Jones gnuggade sig bolåtet i händerna, i det han såg ut öfver relingen och betraktade ringarne i den långa strömfåra, som kölvattnet bildade. Han ha le ett herrligt skepp, en god besättning och en nykter kap:ea, så att han utomordåadignöjd med sig sjelf och hela verlden kunde hlvarle an vakten åt andre styrmannen; efter att ha un lerrättat sig om de begge lidanlss tilistånl och erfiit att det var hopp om att den ena skulle komma sig och den andre var utom all fara, gick han