Göteborgsposten – 19 juni 1868, sida 1

ste då han tänkte på, att ett dylikt öde lätteligen kunde träffa honom sjelf, och hvad skulle Mary då säga? Men tystnaden afbröts genast, i det den man som styrde båten, ropade: Vi ha fått honom, sir! — Så kom ombord — fort Jer! ropade mr Jones. Jag skulle mycket misstaga mig, om vi icke få vind före morgonen, sade han för sig sjelf. Men här blef han störd i sina betraktelser, i det båten skrapade mot skeppets sida. — Håll ifrån, ropade qvartermästaren. — Hvad i all verlden har du fått der, Bartlett? utbrast styrmannen. Langa henne öfver till mig, den stackars varelsen! Jag skall taga ett styft glas grog för att bringa lif i henne. — Jag fruktar att det är förbi med mannen, sade Bartlett, i det han kastade en betydelsefull blick på botten af båten. — Nåväl, låt oss få honom ombord, sade styrmannen. Kom hit, Gutter, och gif mig en hand, stick en ända om lifvet på honom, så skola vi snart fi honom ombord. — Ja, ja sir, svarade Bartlett i det han beredde sig att utföra sin förmans befallning, medan mr Jones med barnet på armen gick